richard nordquist Boström var ingen dogmatiker. I hans filosofi ingick dock filosofiska rättsläror både i civilrätt och straffrätt. Hans statslära utgick från indelningen i privat och offentligt, det vill säga grunden för indelningen i privaträtt och offentlig rätt. När Boström började förmedla sin statslära fanns ännu ingen produktiv statsrättsdogmatik. Redan det faktum att Boström hade en inte bara ideell utan en metafysisk föreställning om staten tillgodosåg behovet av en mer abstrakt förståelse av staten. När Boström hävdade att staten var en högre företeelse än de fysiska personer som utgjorde regeringen hävdade han också indirekt att staten stod högre än människor och territorium.75 Definitionen av staten som ett väsen förberedde konstruktionen av staten som eget rättssubjekt. Frågan är därför om Boströms rätts- och statslära bidrog till statslära, liksom Boströms andra rättsläror, bidrog till den juridiska systematiken, särskilt den offentligrättsliga dogmatiken. Boströms statslära hade rimligen en propedeutisk roll, som i alla fall inspirerade till utbildningen av den generella nivån av den offentliga rätten. Statens definition av organ blev en grund för en allmän del i den offentliga rätten. Frågan aktualiseras dels av det faktum att en produktiv rättsdogmatik uppstod sent i Sverige, dels av det faktum att Boströms statslära var så dominerande att inga jurister kunde undgå att ta hänsyn till den. Läran låg lika mycket före i tiden i vetenskapligt som i politiskt hänseende. Ett nyckelord för Boström var för övrigt systematiskhet.76 Även om Boströms lära inte hade ett juridiskt värde kan den ha inverkat pådrivande för den svenska rättsdogmatiken. Den eventuella kopplingen mellan Boströms rättsfilosofi och rättsdogmatiken tycks inte ha blivit föremål för en grundlig undersökning. Boströms rykte som en reaktionär filosof är rättvist enbart om man ser till hans försvar för monarkin och fyrståndsriksdagen. Om man i stället tar hänsyn till framväxten av rättsstaten är Boströms filosofi motsatsen till konservativ. I stället är Boströms statslära en framtidsvision.77 För 75 Se not 54. 76 Liedman, op cit., s. 122 f. 191 Den praktiska filosofin i rättsstatens tjänst
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=