boströmianismen – en ovanligt praktisk statsidealism intern funktion. Dess roll blev bland annat att höja och förstärka de blivande ämbetsmännens självbild.72 Stahls krav att statens offentliga förhållande måste höjas från privaträttsliga band var även en uppmaning till rättsdogmatiken. Den var ett uttryck för historiska skolans bidrag till systembildningen. Nya verktyg som rättsförhållande och rättsinstitut möjliggjorde indelningen i privaträtt och offentlig rätt. Behovet av en dylik indelning framkallades av behovet av en gräns mellan stat och samhälle. Samhällets egenskap av frihetssfär medförde att statusläran ersattes av föreställningen om ett abstrakt rättssubjekt. Den rättsliga relationen mellan individuella rättssfärer blev ett uttryck för privaträttsliga rättsförhållanden. Kravet på ett formellt jämlikt rättsskydd medförde att relationen mellan staten och individerna blev ett uttryck för ett offentligrättsligt förhållande. Den offentliga rätten blev ett eget institut i takt med att rättsstaten växte fram.73 När denna skillnad hade etablerats kunde staten konstrueras som ett rättssubjekt, analogt med privata rättssubjekt. Staten kunde agera antingen i egenskap av offentligt eller privat rättssubjekt, eller en kombination av båda, beroende på ändamål. Kravet att uppfatta staten som en abstrakt eller ideell företeelse hade således en praktisk funktion. Statens roll som rättssubjekt krävde en högre abstraktionsnivå. Ett uttryck för denna förändring var att staten definierades som ett organ. I svensk statsrätt skedde det sent. För statsrättsprofessorn och justitierådet Christian Naumann (1810–88) var staten liktydigt med ett fysiskt territorium. Definitionen hade ännu inte frigjort sig från patrimonialstaten. Hugo Blomberg (1850–1909), portalgestalt i svensk förvaltningsrätt, definierade däremot staten som ett organ. Denna förändring slog igenom först under 1880- och 90-talen.74 72 Boströms ointresse för det materiella hindrade inte följande prioritering: ”Däremot hava [statens organer] å sin sida att forda: 1)Underhåll för sig och sina familjer efter skäliga grunder ...”, Boström, op. cit., § 76. 73 Stahls verk är i sig ett uttryck för kopplingen mellan läran om rättsstaten och ansatsen till konstruktionen av offentlig rätt som dogmatiskt ämne. I Sverige noterades sambandet sent omsider 1874 av Theodor Rabenius, en av förvaltningsrättsämnets pionjärer.Se Rabenius, Theodor, Om förvaltningsrättens begrepp, betydelse och handhafvande. Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, Årgång 11, 1874, s. 358. 74 Noteras av Herlitz, Nils, Föreläsningar i förvaltningsrätt. I. Inledning till förvaltningsrättens studium, Stockholm 1937, s. 14. 190
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=