richard nordquist enlighet med de krav Boström ställde, kunde också riksdagen, i egenskap av lagstiftare, så småningom infogas i samma ordning.Boströms föreställning om staten implicerade att monarkens tjänare bildade en egen profession. Till dessa hörde ännu inte riksdagsmännen. Här stod Boström kvar i ett äldre stadium. Folket och riksdagen stod utanför staten, i egenskap av blott representanter. Boström kunde knappast förutse att också politiken och lagstiftningen skulle genomgå en professionalisering. Boströms statslära fyllde en normativ lucka, vilket kan förklaras av filosofiämnets ställning. Den kantianska filosofins genombrott hade till följd att filosofiämnet blev en kardinalpunkt som övriga vetenskaper måste förhålla sig till. Varken förr eller senare har filosofin haft en sådan betydelse som under 1800-talet. Å ena sidan var gränsen till ideologiska och politiska argument oklar. Det var självklart för liberala och konservativa att tillgripa argument från filosofin. Å andra sidan var gränsen till övriga normvetenskaper oklar. Alltjämt i mitten av 1800-talet var det självklart för jurister att ta ställning även i rättspolitiska frågor. Det fanns alltså utrymme för Boströms lära att utöva både en ideologisk och vetenskaplig påverkan. För det första hade Boströms statslära ett normativt anslag. Den var utarbetad för att övertyga. Grundlinjerna påminner mer om en lagsamling än om en resonerande framställning. För det andra kunde denna normativitet ha en mönsterbildande roll under en tid då en produktiv statsrättsdogmatik alltjämt saknades. Statsrätt och förvaltningsrätt hör till det sena 1800-talet. Det var givetvis ett symtom på statsmaktens expansion. Boströms statslära fyllde dock ett allmänvetenskapligt behov, så till vida att den hade en abstraktionsnivå som lagkunskapen saknade. Därigenom pekar den fram mot rättsdogmatikens systematik, till exempel behovet av en så kallad allmän del. Den politiska betydelsen förklaras av långsamheten i etableringen av ett enhetligt och professionellt ämbetsmannaväsen. 1700-talet var förvisso en brytpunkt. Teoretiskt och praktiskt är flera symtom märkbara.67 187 Boströms statslära som ideologiskt och vetenskapligt argument
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=