boströmianismen – en ovanligt praktisk statsidealism Den ideella eller abstrakta gränsen mellan stat och samhälle, som redan har konstaterats, yttrade sig i rättsskyddet. Detta rättsskydd var formellt och juridiskt. Boström gjorde alltså statens identitet av rättsstat beroende av rätten som en juridisk företeelse, det vill säga rätten som den hanterades av rättsväsendet. Boström gick här längre än Stahl. Den ideella eller metafysiska bestämningen av staten identifierades med den juridiska rätten: Boströms metafysik hade alltså flera normativa följder. En sådan var att argumentera för statens kontinuitet och auktoritet. En annan var att inte bara upphöja staten som offentlig företeelse, utan att särskilt upphöja den juridiska rätten och formella rättvisan. Statens roll upphöjdes till en etisk företeelse. Det juridiska eller formella blev ett egenvärde. Boströms lära var således en lära om den formella rättsstaten. Kopplingen mellan tanken på ett väsen i metafysisk mening och den juridiska rätten framstår som ett ovanligt värdeladdat argument för rättsstatens etablering. I rättsläran yttrade sig denna utgångspunkt i föreställningen om rättslagen. Å ena sidan hade staten en grund i rättslagen, som hade en oföränderlig kvalitet. Å andra sidan kom rättslagen till ett empiriskt eller positivrättsligt uttryck i tid och rum: 61 Boström, Grundlineer, §12. 62 Boström, Grundlineer, §29. 184 Den juridiska (formella, stränga) rätten (ius) är nämligen just statens eviga väsen, vilket också är hans lag, men tänkt såsom verksamt inom vår värld, emedan allt där måste framträda under den formen. I denna mening fattad, har rätten till sina motsatser inom den praktiska sfären å ena sidan sedligheten, vilken är samma form för det privata personligheterna, och å andra sidan religionen, vilken är samma form för den absoluta personligheten eller Gud.62 I anseende till kunskapskällan (principium cognoscendi) är statens lag eller Rättslagen antingen a) Rationell, statens eviga väsende eller idé tänkt såsom dess lag och därför möjlig att känna genom blotta förnuftet, eller b) Positiv (stiftad), monarkens offentliga vilja, sådan den finnes uttryckt i statens lagSjälvständighet [...] vilken vinnes genom a) bestämmandet och b) skyddandet av allas rättigheter [...] Genom det förra momentet, som bör åsyftas med statens Justitieförvaltning, vinnes att alla i staten åtnjuta sin rätt ...61
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=