boströmianismen – en ovanligt praktisk statsidealism Därmed besvarade Stahl frågan om betydelsen av den etiska grunden i hans egen statslära. Religionen var en filosofisk grund och en vetenskaplig gränsbestämning. Den hade alltså en begränsad teoretisk funktion. Dess roll stannade vid den politiska makten och lagstiftningen. Kant hade utgått från att naturrätten var en teoretisk grund för domare och tjänstemän. Stahl upprätthöll gränsen mellan å ena sidan den politiska makten och å andra sidan domstolar och myndigheter. Även om båda funktioner förenades av en rättslig idé, för Stahl exempelvis religionen, var denna idé exkluderad från en roll i hanteringen av rätten. Den positiva rättens bestämdhet utgjorde den enda garantin för en enhetlig kunskap om rätten. Frågan var om domaren skulle agera som domare i en framtida rättsstat eller vara en så kallad fridsdomare enligt en äldre ordning. Stahl framhöll att enskilda hade rätt att inte dömas enligt annat än den positiva rätten: 57 ”Man pflegt die Rechtsnormen, welche wirklich bestehen und gelten durch die Bezeichnung des positiven Rechts denjenigen entgegen zu setzen, welche nach einer bessern Erkenntniß bestehen und gelten sollen, die man dann als vernünftiges Recht bezeichnet. Nun ist aber das gerade das Wesen des Rechts, wirklich zu bestehen in äusserer Verkörperung. Es kann daher kein anderes Recht geben als ein positives,bestehendes; Recht und positives Recht sind gleichbedeutende Begreiffe.”, Stahl, Philosophie des Rechts,1833, II, s. 143f. ”Was der Vorstellung eines ’Naturrechts’ zu Grunde liegt, sind eben jene Gedanken und Gebote der Weltordnung Gottes, die Rechtsideen; diese aber haben [...] weder die erforderliche Bestimmtheit (Präcisirung), noch die bindende Kraft des Rechts”, Stahl, 1854, II/1, s. 221. 58 ”Es darf die Obrigkeit nur das positive Recht handhaben, nicht das Naturrecht. Es darf insbesondere der Richter nicht nach Naturrecht entscheiden, sey es gegen das positive Recht 182 ligen består och gäller i motsats till de normer som betecknas förnuftig rätt.Nu tillhör det dock rättens väsen att bestå i verkligheten i ett yttre förkroppsligande. Det kan därför inte finnas en annan rätt än en bestående positiv; rätt och positiv rätt är liktydiga begrepp. [...] Till grund för föreställningen om en ”naturrätt” ligger själva rättsidéerna, tankar och budord i Guds världsordning. Dessa har emellertid varken den nödvändiga bestämdheten eller rättens bindande kraft.57 Överheten får enbart hantera den positiva rätten, inte naturrätten. Domaren i synnerhet får inte döma enligt naturrätten, antingen den strider mot positiv rätt eller används för att fylla ut den positiva rätten (subsidiärt). [...] Domaren skulle vara hänvisad blott till sin egen uppfattning om naturrättens innehåll, och skulle i bästa fall uttala sig blott som individ (som enfridsdomare), i stället för som riktig domare...58
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=