richard nordquist framhöll att rättsvetenskapen var en praktisk vetenskap. Ändamålet var rättens realisering eller dess hantering.55 Den praktisk-filosofiska grunden för staten var underförstått ett argument för att staten skulle vara organiserad och fungera på ett sådant sätt att hanteringen av rätten uppfyllde vissa krav. Att just detta krav stod i fokus och var den kardinalpunkt som Stahls statslära utgick från visade sig i hans definition av rättsstaten, som har blivit berömd. Stahl framhöll att frågor om styrelseskick och statens ideologiska grund var oväsentliga för frågan om staten var en rättsstat eller inte. Det som gjorde staten till rättsstat var att realiseringen av rätten skedde på ett visst sätt. Avgränsningen får en särskild betydelse mot bakgrund av att frågan om styrelseskicket var en ständigt aktuell fråga under 1800-talet. Stahl hävdade att frågan om rättsstaten var begränsad till frågan om hur besluten fattades: Frågan var om maktutövningens effektivitet och förutsebarhet, krav som i sig inte var några nyheter. Redan Kant hade identifierat staten med rättsskyddet,även om begreppet rättsstat myntades av senare författare. Svagheten var att rättslivets praktiska frågor låg utanför det rena förnuftet och därför utanför Kants intresseområde. När Kant hävdade att naturrättsläran var en nödvändig teoretisk grund för till exempel domare indikerade det en brist på hänsyn till kravet på förutsebarhet i rättstillämpningen. Stahl utgick i stället från en kritik mot inte bara naturrättsläran, utan mot naturrätten som praktisk företeelse.Enbart den positiva rätten hade erforderlig precision: 55 ”Die Rechtswissenschaft bleibt immerdar eine praktische Wissenschaft, die Anwendung auf das Leben und die Gegenwart, die Handhabung von Recht und Gerechtigkeit ist ihr letztes Ziel”, Stahl, Philosophie des Rechts, 1854, I, s.578f. 56 ”Dies ist der Begriff des Rechtsstaates, nicht etwa das der Staat bloß die Rechtsordnung handhabe ohne administrative Zwecke, oder vollends bloß die Rechte der Einzelnen schütze, er bedeutet überhaupt nicht Ziel und Inhalt des Staates, sondern nur Art und Charakter, dieselben zu verwirklichen”, Stahl, Philosophie des Rechts, 1856, II/2, s. 137f. 181 Man brukar genom beteckningenpositiv rätt sätta de rättsnormer som verkDetta är rättsstatens begrepp, inte till exempel att staten hanterar blott rättsordningen utan administrativa mål eller att den enbart skyddar enskildas rättigheter. [Rättsstatsbegreppet] betecknar överhuvudtaget inte statens mål och innehåll, utan enbart formen och karaktären för realiseringen av dessa.56
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=