richard nordquist att naturrätten skulle kunna utgöra en grund för stat och samhälle. Det skulle mynna ut i splittring och brist på sammanhållning: Inledningsvis framhölls att Boströms teoretiska utgångspunkt framstår som ohistoriskt metafysisk. Det relativa stod på ett lägre plan och var inte värt förnuftets uppmärksamhet. Sanningsidealet var ett absolut ideal. Samtidigt utgick denna sanning från en jämförelse med historiska alternativ. Enligt Boström var den monarkiska rättsstaten eller konstitutionella monarkin den högsta statsformen.30 Passande nog hade denna statsform etablerats under första hälften av 1800-talet i Sverige. Sanningen i fråga om styrelseskicket tog alltså hänsyn till den yttre utvecklingen. Denna hänsyn avspeglades också i den övergripande indelningen i stat och samhälle. Boström utgick från att samhället var en frihetssfär. Friheten begränsades dels av en sedelag, dels en rättslig lag. Enbart den senare var tvingande: Boströms metafysik hade alltså inte mer konservativa följder än att det styrelseskick han förespråkade och den samhällslära han utgick från motsvarade det tillstånd som europeiska stater hade inträtt i under första hälften av 1800-talet. Indelningen i etik och rätt eller moral och rätt kunde 29 ”Es muß nunmehr einleuchten, wie die Naturrechtslehrer zur richtigen Einsicht in das eigenthümliche Wesen des Rechts und seinen Unterschied von der Moral unmöglich gelangen konnten. Denn ihr Standpunkt bestimmt sie zu untersuchen, was Recht und Moral für denEinzelnenist. Die Bedeutung des Rechts bezieht sich aber nur auf das Ganze der Menschheit.”, Stahl, Philosophie des Rechts, 1833, II, s.117. 30 Boström,1859, Grundlineer till philosophiska statsläran, Uppsala 1859 (Uppsala 1867),§§133– 140 har en utvecklingshistorisk överblick, som tydligen var nödvändig för studenter. 31 Boström, Grundlineer, §§25–26. 169 Det måste numera framgå hur naturrättslärarna omöjligen kunde uppnå en riktig insikt i rättens speciella väsen och hur den skiljer sig från moralen. Ty deras ståndpunkt styr dem till att undersöka vad rätt och moral är för denenskilde. Rättens betydelse kan dock bara avse mänskligheten i dess helhet.29 De praktiska lagarna ... äro antingen a) Ethiska, Privata eller Sedelagar, vilka tillhöra de privata personligheterna (individer och privata samhällen), eller b) Juridiska, Publika eller Rättslagar, vilka tillhöra de publika personligheterna (staterna och hans offentliga organer [...] Till statens lag eller Rättslagen har den privata personligheten endast ett negativt förhållande, d.v.s. han får icke företaga eller underlåta något, varigenom denna lags giltighet och verkställighet i staten skulle motverkas.31
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=