boströmianismen – en ovanligt praktisk statsidealism ett första skede var det förenligt med en vilja att konservera en bestående ordning. Långsiktigt skulle denna indelning få en ståndsupphävande effekt. Stahls krav på en höjning av statens offentliga förhållande var, som redan framhållits, grundad i hänsyn till samtidens behov. Stahl framhöll, liksom Kant, att den borgerliga ordningen förutsatte en koppling mellan rätt och stat.25 Statens uppgift var att skydda friheten och tillhandahålla ett effektivt och förutsägbart rättsskydd.26 I motsats till Kant utgick Stahl emellertid inte från en förnuftig allmänvilja. Normativiteten var relativ och föränderlig. Både rätt och moral hade en grund i en historiskt betingad sedlighet. Förnuftets frihet hade i första hand den funktionen att den utgjorde en ny grund för förståelsen av historien; den förklarade tillvarons relativitet.27 Sedligheten blev en enhetsskapande grund, i motsats till ett förnuft som ställde sig utanför historien. Sedligheten kom till uttryck i rätten, som var ett uttryck för statens tvångsmakt, och en etik eller moral, som var ett uttryck för den fria normbildning som begränsades av rätten.28 Denna indelning framgick av det borgerliga tillståndet, det vill säga indelningen i stat och samhälle som två frihetssfärer. För Kant hade moralen en metafysisk grund i det kategoriska imperativet. För Stahl var moralen historiskt betingad. Stahl avvisade möjligheten 25 ”Die sittliche Welt in dieser Unübereinstimmung mit ihrer ursprünglichen Bestimmung ist–die bürgerliche Ordning(status civilis). Dies ist der eine Ausdruck für Recht und Staat zusammen...”, Stahl, Philosophie des Rechts, 1845, II, s. 147 f. 26 I en grundlig analys av Stahls statslära konstateras att ”De absoluta kraven äro: effektiv statsmakt, laglig ordning och borgerlig frihet. [...] dessa krav och företräden äro sådana, som följa redan ur rättsstatens begrepp och speciellt ur historiska skolans organiska statsteori.”, Rexius, Gunnar, Stahls lära om den konstitutionella staten, Uppsala 1911, s. 31. 27 ”Es kann daher schlechterdings kein menschliches Verhältniß und keinen menschlichen Beruf geben, in welchem die persönliche Freyheit nicht ihren Raum haben müßte. Nirgend darf die freie Wahl bestehen ohne Gebundenheit an sittliche Grundlage; aber auch nirgend die sittlichen Grundlagen,ohne daß von ihnen aus die freye Wahl gegeben ist”,Stahl, Philosophie des Rechts, 1833, II, s.279. 28 ”Das sittliche Handeln des Menschen scheidet sich, wie die Thatsache zeigt, in zwei Gebiete von verschiedenem Inhalt und Charakter, das moralische und das Rechtsgebiet. [...] Ersteres ist die Religion undMoral, Letzeres ist das Recht.”, Stahl, Philosophie des Rechts, 1845, II, s.161. ”Der Charakter der Rechtspflicht ist der Natur des Rechts gemäß der einer äußern Pflicht, d. i. daß sie von dem äußern (objektiven) Bestande aus an den Menschen ergeht [...] Daraus ergeben sich die einzelnen Merkmale, welche die Rechtspflicht von der moralischen unterscheiden”, s. 214. 168
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=