richard nordquist ring av grunden för staten. Dittills hade naturrättens underförstådda giltighet gjort en dylik lära obehövlig.20 Immanuel Kants tolkning var att folket hade inträtt i ett så kallat borgerligt tillstånd. I motsats till det föregående naturtillståndet hade folket frivilligt underordnat sig ett yttre tvång under lagarna, vilket enligt Kant var nödvändigt för att förnuftets frihet inte skulle leda till anarki.21 Staten definierades av detta tillstånd. Det innebar ett minimum av skydd för den egna friheten. Kriterierna var frihet, likhet och självständighet. I övrigt hade detta tillstånd inga krav på ett särskilt styrelseskick eller att lagarna hade ett visst innehåll. Det borgerliga tillståndet var en omskrivning för kravet att friheten kanaliserades med ett minimum av ordning. Kant framhöll att motsatsen var despoti, vilket hade blivit en allt viktigare negativ projektionsyta under 1700-talet.22 Kants utgångspunkt var förstås det rena förnuftet. Kraven på frihet och likhet var en omplantering av de rena formerna på samhällsnivå. Grunden för rättstillståndet var folkets vilja. Det borgerliga tillståndet uppstod när folket valde detta tillstånd. Kant tog här intryck av teorierna om samhällskontraktet, som vann allmän acceptans under 1700-talet.23 När statens karaktär av stat reducerades till en fråga om rättsskyddet hade statsläran övergått till en lära om rättsstaten, även om Kant inte använde det formella begreppet. Styrkan i denna lära var att den blev ett argument för en ny abstrakt gräns 20 Hypotesen formuleras i Redor, Marie-Joëlle, De l’état légal à l’état de droit. L’évolution des conceptions de la doctrine publiciste française 1879–1914, Paris 1992, s. 18f. 21 ”... wenn er nicht allen Rechtsbegriffen entsagen will, der Grundsatz sei: man müsse aus dem Naturzustande, in welchem jeder seinem eigenen Kopfe folgt, herausgehen und sich mit allen anderen ... dahin vereinigen, sch einem öffentlich gesetzlichen äußeren Zwange zu unterwerfen, also in einen Zustand treten, darin jedem das, was für das Seine anerkannt werden soll, gesetzlich bestimmt und durch hinreichende Macht ... zuteil wird, d.i. er solle vor allen Dingen in einen bürgerlichen Zustand treten.”, Immanuel Kants Werke. BandVII., (hrsg.) Ernst Cassirer, Verlegt bei Bruno Cassirer, Berlin 1916, s. 118. 22 ”Härunder [statens frälsning] skall man icke förstå medborgarnas väl ochderas lycksalighet – ty denna kan kanske (såsom också Rousseau påstår) gestalta sig mycket behagligare och mera efter önskan i naturtillståndet eller också under den despotisk regering – utan härmed avses det tillstånd, som betecknas av författningens största överensstämmelse med rättsprinciper.”, Kant, Immanuel, Avhandlingar om fred och rätt, Stockholm 1915, s. 121. 23 ”Akten, varigenom folket själv konstituerar sig till en stat [...] är det ursprungliga fördraget. [...] hon [har] helt och hållet ... uppgivit den vilda, laglösa friheten för att återfinna sin frihet ... i en lagbunden avhängighet, d v s i en rättsordning ...”, Kant, Avhandlingar, s.117. 165
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=