boströmianismen – en ovanligt praktisk statsidealism I Tyskland var revolutionen inspirerande och avskräckande. Orsaken torde vara att kraven på frihet och jämlikhet var en tillämpning av förnuftets frigörelse, i kantiansk mening. Å ena sidan var kraven på frihet och jämlikhet gränssprängande och samhällsomstörtande. Å andra sidan var borgerskapets krav sannolikt en attraktionsfaktor, särskilt som de i ett första skede inte behövde innebära varken ett avskaffande av styrelseskick eller ståndstillhörighet. I stället kunde särreglerna och privilegierna avskaffas gradvis. Ur överhetens synvinkel var det klart att behovet av en gräns mellan stat och samhälle implicerade en förstärkning av statsmaktens auktoritet. Det kunde enbart vara en attraktionsfaktor. Även om 1789 års revolution visade att allt kunde omprövas och omkullkastas hade behovet av effektivitet och auktoritet mynnat ut i en ny monarki, kombinerad med ett borgerligt samhällsskick. Läran om rättsstaten uppstod mot bakgrund av den här spänningen. Brytpunkten bestod i att både frågan om styrelseskick och lagarnas innehåll nu var en fråga om statens och samhällets frihet.19 Om staten inte längre var bunden av en högre transcendent verklighet måste friheten kanaliseras i en ordning som åtminstone var effektiv och förutsägbar. En given lösning var att utgå från naturrätten. 1789 års lagstiftare utgick från nationen och folksuveräniteten. Utgångspunkten var emellertid också att nationen hade upphöjt den förnuftiga rätten eller naturrätten till en grund för staten. Lagen eller la loi upphöjdes till en ny princip. Även om det innebar att legaliteten blev en princip för maktutövningen hade denna legalitet tydligt metafysiska övertoner. Folket eller samhället hade använt sin suveränitet till att göra naturrätten till ett ting i sig för staten. Frankrike blev enétat légal. I fransk rättshistorisk forskning har den hypotesen framförts att naturrätten blev ett hinder för receptionen av en lära om rättsstaten. En dylik lära var obehövlig ända till slutet av 1800-talet i fransk statsrättsdogmatik. Den sena receptionen kan uppfattas som ett symtom på en senkommen positive19 ”The political implications of Kant’s new ethics are therefore radical in the extreme. If the human will creates moral values [...] then it has the right to recreate the entire social and political world. The onus is now on society and the state, not the individual.”, Beiser, FrederickC., Enlightenment, Revolution & Romanticism. The Genesis of Modern German Political Thought 1790–1800, Cambridge 1992, s. 31. 164
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=