boströmianismen – en ovanligt praktisk statsidealism lyfta fram de centrala idéer som förenar Stahl med Boström.10 Arbetshypotesen är att Boströms metafysik och reaktionära ståndpunkt i fråga om styrelseskicket har fördunklat den sida av hans statslära som faktiskt gör den potentiellt relevant än idag för förståelsen av rättsstatens utveckling. Stahls lära om den formella rättsstaten får bli en hävstång för att lyfta fram denna sida. Först därefter är det meningsfullt att relatera denna lära till den politiska och vetenskapliga utvecklingen i Sverige under 1800-talet. En given fråga är också om inte Boströms betydelse som statsfilosof kan bidra till att förklara varför Axel Hägerström, från en motsatt nykantiansk ståndpunkt, valda att ägna hela sin verksamhet åt värdeteori och rättsvetenskap.11 Inledningsvis behandlas dock drivkrafterna bakom uppkomsten av en lära om rättsstaten överhuvudtaget, ett alls icke givet fenomen. En skriven lag är avsedd att tillämpas förutsägbart, oavsett tidsperiod. Rättsregler har en allmän tillämplighet, oavsett tidsperiod. Villkoren i det förindustriella ståndssamhället var dock sådana att dessa faktorer inte kunde utgöra en värdemätare eller kvalitetsbestämning för staten. Rättsstaten i en historisk-teknisk mening uppstod när dessa krav blev övergripande och legitimerande grunder för staten i dess helhet.12 För det krävdes en ny statsåskådning, som ännu höll på att utbildas under första hälften av 1800-talet. Enligt Friedrich Julius Stahl hade staten som företeelse en osäker laglig grund. Staten kunde inte verka med den auktori10 En inspirationskälla har varit Liedmans framställning, som väcker liv i Boströms statslära genom att delvis lyfta fram det visionära och framåtsyftande, mindre vanligt i Boströmreceptionen. 11 Kopplingen mellan Boström och Hägerström bildar en övergång till Max Lyles bidrag i den här antologin. 12 ”Gjennom etableringen av rettssstaten med dens generelle reger skulle statsmakten bindes slik at den kom til å virke mest mulig forutberegnbart. Dette ideal virket også bestemmende inn på hvilke oppgaver som ble definert som statsoppgaver...”, Seierstad, Francis, Rettsstaten og den selvdestruerende makt. Noen refleksjoner over det 19. århundres embedmannsstat. I: Slagstad, Rune, (red.), Omstaten, Oslo 1978, s. 46. 160 Kravet på statens frigörelse från privaträttsliga och patrimoniala band
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=