boströmianismen – en ovanligt praktisk statsidealism 1 En vanlig referens i beskrivningar av Boströms filosofi är Leibniz. Se t ex Nordin, Svante, Den boströmska skolan och den svenska idealismens fall, Lund 1981, s. 23 f. 2 Nordin, op. cit., s. 26. 157 ilosofen Christopher Jacob Boström (1797–1866) är ingen levande referens idag för jurister. Han tillhör i bästa fall rättsfilosofins histo- F ria. Det är också en rättsfilosofi som framstår som obsolet, både teoretiskt och praktiskt. 1800-talet var den period då ett utvecklingsperspektiv slog igenom. Historien blev en given utgångspunkt för förståelsen av särskilt rätten och samhällslivet. Boströms teoretiska utgångspunkt påminner i stället om en äldre metafysisk realism.1 Förnuftets medvetande var en spegel av Guds medvetande. Förnuftet var inte bara en garanti för en säker kunskap, utan för en oföränderlig kunskap. Det empiriska eller tids- och rumsbundna stod på ett lägre plan och var inte värt förnuftets uppmärksamhet. Denna ohistoriska metafysik utgjorde sedan grund för en särskild lära om rätten och staten, som Boström själv ansåg vara sin viktigaste och mest originella insats.2 Guds idéer avspeglades i den svenska monarkin och fyrståndsriksdagen. Alla reformer av denna ordning var oförenliga med en förnuftig kunskap om staten. Boströms statslära blev ett förment vetenskapligt argument för att bevara sakernas tillstånd under den tid då förändringen som princip slog igenom. Mot den bakgrunden är det förvånande att Boströms filosofi gav upphov till en egen skolbildning (”boströmianism”) som dominerade den praktiska filosofin under andra hälften av 1800-talet i Sverige. Boström gick ur tiden när fyrståndsriksdagen avskaffades. Det kan verka förbryllande att perioden efter blev den verkliga skördetiden för boströmianismen.Dess dominans sammanfaller alltså med den liberala och industriella revolutionens genombrott. Boströms rätts- och statslära hade tydligen en kraft att övertyga som inte enbart kan förklaras med en vilja att bevara det bestående. Nyckeln till att förstå boströmianismens dominans är rättsstatens framväxt och etableringen av ett enhetligt och professio-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=