rättsstat och rättsordning: en fråga om rättens verkliga genomförande kvens av detta är att viljeteorin samtidigt antar att ”all rätt [ytterst] måste vila på en … rättsligt obunden makt”, detta skulle dock enligt Hägerström innebära att även icke-despotiska suveräner skulle antas stå över lagarna.43 Denna del av viljeteorin saknar dock grund eftersom det endast är i diktaturer, despotier eller under pöbelvälde som de högsta makthavarna varken står eller förväntas stå under lagarna.44 Men eftersom en rättsordning är en rättsligt reglerad social ordning talar vi i sådana fall inte längre om rättsordningar.45 Hägerström anger dock inte närmare vilket materiellt innehåll rättssystemet bör ha än att de styrandes legitimitet i icke-despotiska styrelseskick är starkt knuten till maktens legalitet.46 Den metafysiska förklaringen av statsviljans relation till rätten vilar på den omöjliga tanken att enandlig överindividuell vilja skulle kunna vara verksam hos fysiska individer. Hägerström förkastar därför denna teori. Den metafysiskt andliga varianten av viljeteorin visar uppenbara likheter med Boströms lära om staten och statsändamålet. Rättsstatstanken som den behandlas av samtida tar enligt honom sin utgångspunkt dels i en demokratisk förståelse av förhållande mellan staten och rätten dels i folksuveräniteten såsom den grundläggande principen för de flesta moderna staters statsskick. Enligt denna princip besitter folket all makt medan de styrande (det vill säga statschef och regering) utgör organ för folkets representanter varvid folkrepresentationens majoritet får anses bestämma rättssystemets och rättsordningen normativa innehåll.47 43 Hägerström, 1961a, s. 77. Mitt tillägg. 44 På grund av skillnaderna mellan den romerska republikens rättsligt reglerade möjlighet att under en begränsad period tillsätta en diktator (som efter ämbetstidens slut kunde ställas inför rätta)och moderna diktaturer (där makten är rättsligt oreglerad) kommer det romerska diktatorsbegreppet inte behandlas här. 45 Hägerström, 1961a, s.76 f; Hägerström, Axel, Der römische Obligationsbegriff im Lichte der allgemeinen römischen Rechtsanschauung, Uppsala Leipzig 1927, s. 15, fotnot 11 in fine. 46 Hägerström, 1961a, s. 76 f. 47 Se Fries, Inledande ord, s.XVIII;Hägerström, 1963b, s.123 om”demokratiskt genombrott”; samt Hägerström, 1963c, s. 220. 140 Styrelseskick, rättsstat och rättsordning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=