rättsstat och rättsordning: en fråga om rättens verkliga genomförande Axel Hägerströms diskussion om rättsstaten och därmed sammanhängande frågeställningar har en annan utgångspunkt än Boströms. Medan Boström anger de filosofiskt nödvändiga förutsättningarna för såväl den rationella staten, statsskicket som förvaltningen av statens angelägenheter, det vill säga arbetar konstruktivt, prövar Hägerström samma fakta kritiskt mot en empiriskt given social ordning. Det är med utgångspunkt från denna bestämning av rättsstatsbegreppet som min analys av Hägerströms rättsstatsbegrepp tar sin början. För Hägerström är såväl rättsstatsbegreppet som rättsordningsbegreppet teoretiska begrepp snarare än praktiska, normativa begrepp. Det är endast med utgångspunkt från rättens fakticitet och funktionalitet som en rättsstats eller rättsordnings existens kan fastställas. Normativa överväganden tillför enligt Hägerström inget till den vetenskapliga analysen av ett sakförhållande eller en teori.23 Den rättsstatsdefinition som Hägerström lånar från Georg Jellinek och John Austin knyter rättsstatsbegreppet till svaret på frågan: ”vemär att fatta som den verklige härskaren och därmed också den ytterst rättsbestämmande i staten?”24 Efter en utförlig analys av viljeteorin övergår Hägerström sedan till att behandla en med rättsstatsbegreppet näraliggande fråga, nämligen ”… i vilken mening det kan sägas att rätten verkligen upprätthålles”?25 Det är uppenbart att Hägerströms analys av rättsbegreppet sträcker sig längre än en förståelse av rätten som ett direkt uttryck för härskarens vilja, tvärtom betraktas gällande rätt som mer än vissa typer av normer med viss giltighet (såsom jurisdiktion, ikraftträ22 Hägerström, 1963b, s.120. I Rätten och statenkretsar diskussion kring betydelsen av begreppet rättsordning snarare än rättsstatsbegreppet och begreppet rättsstat förekommer endast en gång, medan begreppet rättsordning förekommer över 100 gånger. I Hägerströms övriga rättsvetenskapliga produktion används begreppet ”rättsordning” genomgående. 23 Se Hägerström, Axel,Axel Hägerström,I:Schmidt, Raymund (red.), Die Wissenschaft der Gegenwart in Selbstdarstellungen: Axel Hägerström(s. 111–159/111–149), Leipzig 1929, s. 154– 158/144–148. 24 Hägerström, 1963b, s. 120. 25 Se Martin Fries kommentar i Hägerström, 1963b, s. 201. 136 fråga om en rättsstat, så betraktar man den i staten gällande rätten såsom uttryck för härskarens vilja.22
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=