maxlyles andlig/ideell översinnlig samhällsorganisation utgör faktorer som ytterligare försvarar den boströmska stats- och rättsteorin. Boströms statslära får därför representera den teoretiska grunden för motståndet mot det tidiga 1900-talets förändringsprocesser.14 Boströms stats- och rättslära framställer staten och rätten som ett system av idéer emanerande från det Absoluta i form av statens idé som i varierande grad uttrycker sig genom sina sinnliga uttrycksformer: staten, monarken, den positiva lagen och ämbetsmännen. Monarken utgör statens förkroppsligade form och lagen utgör monarkens rättsliga vilja i positiv form.15 I Boströms stats- och rättslära är de sinnliga personernas handlingsutrymme (frihet eller skön) delegerat från den andliga staten via statens fysiska representant, monarken, ned till den enskilde ämbetsmannen. Sett ur detta perspektiv utgör Boströms hierarkiska statslära ett tydligt exempel på uppfattningen att staten ytterst förvaltar de enskilda medborgarnas (undersåtarnas) privata intressen genom realiseringen av statsändamålet. Detta beror bland annat på att den publika ordningen tillskrivs ett högre värde och därmed även en högre plats i norm- och beslutshierarkin än den privata ordningen. Den privata personens handlingar bestäms därför snarare av mandatet att agera efter ett fritt skön inom ett rationellt bestämt handlingsområde än egentlig frihet och privatautonomi. Det fria skönet utgör ett delegerat mandat att handla ändamålsenligt inom ett noga begränsat område och är i sådant fall sekundärt i förhållande till det statsändamål som ska uppfyllas. I den liberala modellen har däremot handlingsfriheten sin grund i det privata rättssubjektets autonomi och det är den enskilda personen som har det ursprungliga mandatet att, genom sin fria vilja förhandla om autonomins gränser. Det är på denna nivå som kontrasten mellan den konservativa boströmska 14 Se bland annat Hägerström, 1963b, s. 154–158. 15 Se bland annat: Boström, Christopher Jacob, Grundlinier till philosophiska statslärans propaedeutik, I: Edfeldt, Hans och Keijser, Gustaf Jacob (red.), Skrifter af Christopher Jacob Boström. Andra delen (s. 237–310), Upsala 1883 [1883b], passim; Boström, 1883c, s. 316 (§ 314).; Boström, 1883d, s. 502 (pkt. 567). Se även Nordin, Den Boströmska skolan, s.27ff. 133 Boström och rättsstaten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=