rättsstat och rättsordning: en fråga om rättens verkliga genomförande tande på intellektuell och filosofisk debatt under nästan ett sekel.8 Inflytandet var särskilt märkbart inom praktisk filosofi och rättsfilosofi. Uppsalaskolan har sitt ursprung i ett industrialiserat samhälle där den liberala rättsideologin möjliggjord av Boströms rationella idealism redan fåttsitt genomslag (seRichard Nordquists bidrag i dennavolym).På 1900talet är rättsstatstanken tagen för given och det liberala rättssubjektets rättsligt skyddade intressen utgör fokuspunkten i rättsstatsdebatten snarare än ett rationellt förverkligande av Boströms statsidé.9 Även socialt och samhälleligt är skillnaderna mellan det monarkiska samhälle som enligt Boströms filosofi utgjorde en stabil social sanning och det tidiga 1900-talets industrisamhälle uppenbara. Samtidigt är det klart att de mekanismer som under det tidiga 1800talet kunde lösa vissa av de sociala utmaningar som det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet stod inför hade upphävts av reformer sprungna ur 1800-talets liberalisering. I svensk historia är denna period en genombrottsperiod för nedmonteringen av det gamla ståndssamhället. Vid sidan av privaträttens utveckling visas denna process till exempel av husbondeväldets och skråtvångets avveckling, näringsfrihetens införande, utökad religionsfrihet, tvåkammarriksdagens införande, aktiebolagsreformer, kommunalreform med mera. I jämförelse med l’anciene regime innebar detta att en stor del av de skyddsanordningar som tidigare fanns inbyggda i ståndssamhället flyttades från den offentliga sfären till den privata. Detta innebar att ståndssamhällets patriarkala och patrimoniala styrelseskicks ideal omgute Polizei överfördes från en relation definierad av statusskillnader, såsom överhöghet – undersåte, priviligierad – oprivilegierad, till en relation definierad av privatautonomins frihetsideal, såsom 8 För närmare redogörelser för Boströms och Hägerströms respektive inflytande på sin samtid, se bland annat: Nordin, Den Boströmska skolan;Nordin, Från Hägerström till Hedenius; samt Liedman, Sven-Eric, Att förändra världen – men med måtta: det svenska 1800-talet speglat i C. A. Agardhs och C. J. Boströms liv och verk, Stockholm 1991. 9 Se exv. Reuterskiölds beskrivning av rättsstatstanken i Reuterskiöld, Carl Axel, Grunddragen af den allmänna rätts- och samhällsläran, särskildt med hänsyn till positiv svensk rätt, jämte grundlinier till rättsutvecklingsläran och rättsvetenskapens historia, Uppsala 1912, s. 33–35, men även Gareis, Karl, Encyklopädie und Methodologie der Rechtswissenschaft: Einleitung in die Rechtswissenschaft, Giessen 1905, s. 138 ff.; Merkel, Adolf och Merkel, Rudolf, Juristische Enzyklopädie, Berlin 1909, s. 177 ff. 130
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=