maxlyles Överfört till en rättsteoretisk diskurs ska den teoretiska behandlingen av rättsstaten inte vara en lära i rättstatlighet utan en lära om rättsordningen.Därmed upphör rättsstatsbegreppet vara normativt.Hägerströms och uppsalaskolans tudelning mellanSein und Sollen, det vill säga ambitionen att överge normativitet i rättsläran, får även konsekvenser för rättsstatsbegreppets betydelse som normativ garant för den enskildes frioch rättigheter och ett demokratiskt styrelseskick. En deskriptiv inställning i rättsstatsdiskussionen, som till exempel uppsalaskolans, utgör därför en utmaning för rättsstatstanken. I denna text kommer Axel Hägerströms rättsrealism, det vill säga hans teori om rättens verkliga upprätthållande, undersökas för att diskutera Hägerströms och uppsalaskolans rättsstatsbegrepp. För att sätta Hägerströms rättsstatsbegrepp i en historisk kontext ska rättsstatsbegreppet relateras till Christopher Jacob Boströms rättsstatsbegrepp. Vidare ska även utvecklingen av rättsstatstanken undersökas, vilket bland annat visas av Hägerströms användning av begreppet rättsordning i stället för begreppet rättsstat. I analysen av förhållandet mellan rätten och staten, därigenom även analysen av rättsstaten, är Hägerströms fokus realistiskt, det vill säga riktat mot rättsreglernas och rättssystemets realisering. Jag kommer därför att diskutera rättsstaten, dess förverkligande och grundläggande principer, med utgångspunkt från en sådan realistisk utgångspunkt. I texten används ett flertal begrepp som har näraliggande betydelser och som till viss del överlappar varandra. Dessa begrepp måste därför definieras. Begreppet ”rättssystem” används i betydelsen ett systems totala regelbestånd. Begreppet ”rättsordning” används i betydelsen ett rättssystems sociala effektivitet och är därför inte synonymt med begreppet ”rättssystem”. Begreppet ”rättsstat” används i betydelsen en stats styrelseform. Varje rättssystem utgör en del av en rättsstat (en rättsstat måste ha 2 Omtryckt 1987. Hägerström, Axel, Om moraliska föreställningars sanning, I: Mautner, Thomas (red.), Moralfilosofins grundläggning: The foundation of moral philosophy (s. 27–50), Stockholm 1987, s. 50. 127 sofistisk etik, övermänniskomoral och dylikt. Den hävdar endast att moralvetenskapen icke kan vara en lära i moral, utan blott en lära om moralen.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=