rättsstat och rättsordning: en fråga om rättens verkliga genomförande 1 Nordin, Svante, Den Boströmska skolan och den svenska idealismens fall, Lund 1981; Nordin, Svante, Från Hägerström till Hedenius: den moderna svenska filosofin, Bodafors 1983. 126 nder en period av nästan 100 år stod två skolbildningar, boströmianismen och uppsalaskolan, och två uppsalafilosofer, Christopher U Jacob Boström och Axel Hägerström, i centrum för svensk filosofi och filosofisk debatt.1 De läror som Boström och Hägerström lade fram utgör på många plan varandras anti-teser, å ena sidan den på 1800-talet verksamme Boströms statsidealism å andra sidan den på 1900-talet verksamme Hägerströms rättsrealism (som i allt väsentligt utgjorde ett brott med 1800-talets idealism).Uppsalaskolans genombrott innebar att i såväl filosofi som rättsteori skulle det reala, det verkliga, i stället för det ideala utgöra grunden för den vetenskapliga verksamheten. Omdefinitionen av rättsteorins giltighetskriterier innebär att begrepp som stat, rätt och rättsstat måste omdefinieras och de idealistiska bestämningarna av rättsstatsbegreppet överges till förmån för realistiska bestämningar av begreppen. Rättsstatsbegreppet ska i stället definieras i enlighet med denna statsforms överensstämmelse medrealia. Enligt Hägerström medför en sådan deskriptiv förståelse av vetenskap att gränsen mellanSein und Sollenmåste upprätthållas strikt, eller som Hägerström avslutar sin installationsföreläsning (1911): Inledning Moralfilosofien såsom vetenskap är endast och allenast en vetenskap om de faktiska moraliska värderingarna i deras historiska växt, stödd på en psykologisk analys och ledd av kritiskt filosofiskt inträngande i här verksamma idéer. Men om nu också moralfilosofien såsom varje vetenskap måste stå på andra sidan om gott och ont, får man icke därav draga den slutsatsen, att den skulle lära, att vi böra lämna alla gängse sederegler och blott taga hänsyn till våra egoistiska intressen. En sådan ståndpunkt är den så kallade sofistiska. I själva verket skulle detta betyda, att vetenskapen gjorde andra värderingar än sådana, som våra vanliga moraliska föreställningar innehålla. Men den har icke att på något sätt värdera. Lika litet som den kan visa, att givna regler böra följas, lika litet kan den visa att de icke böra följas och andra handlingsprinciper träda i stället. Därför har den här framställda åsikten ingenting att skaffa med
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=