några metodologiska och pedagogiska iakttagelser angående rättsidéer beständighet och idéernas ständiga jakt på denna verklighet; idéer som både är av verkligheten, och är intellektuella verktyg för att kategorisera och analysera den. Jag bytte sedan fokus från problem till möjligheter och lanserade ”sjöstjärnemodellen” för hur man kan visualisera rättsliga idéer. Det ingick i en vidare tanke att generellt undersöka hur visualisering kan användas i rättsvetenskapen. Jag försökte också visa hur man på ett enkelt pedagogiskt sätt kan visa hur rättsliga idéer varierar mellan olika rättsvetare och förändras över tid. För detta ändamål använde jag idén om rättsstaten. Jag fortsatte sedan med att försöka säga något generellt om rättslig förändring utifrån Freud, Hume och Lundstedt – något som inte är vetenskapsteoretiskt belastad av intentionalitet, samtidigt något som reflekterar det empiriska faktum som refererats ovan, nämligen att rätten är stadd i kontinuerlig förändring, och att rätten tycks ligga hack i häl på den förändring som samhället genomgår. Avslutningsvis följde jag upp ansatsen att gå från problem till möjligheter och exemplifierade hur historia kan komplettera begreppsanalys för undersökning och förståelse av rättsidéer. Jag använde idén om rättsstaten för att ge några historiska ingångar som i sin tur skulle kunna vara början på en analys, eller visualisering, eller kanske en deduktiv förklaring, av idén om rättsstaten. Och jag gjorde det här för att visa hur det metodologiskt går att kombinera till exempel visualisering och historia för att söka pedagogisk förklaring och förståelse av rättsidéer. Den här metodologiska och pedagogiska utflykten gjordes i ljuset av den samhällsvetenskapliga metodstrid som förts sedan slutet av 1800-talet och som hade sin grund i Savignys historiska skola och dess efterföljare, och som samtiden tycks avgöra till Savignys fördel. Fonden framför vilken vi har diskuterat de här frågorna har varit idén om rättsstaten, och den oro man kan känna inför dess ställning som en omistlig del av västerlandets idéer om hur samhällen ska inrättas för att upprätthålla varje individs unika värde som autonomt moraliskt subjekt – en tanketradition som växt fram under tvåtusen femhundra år alltsedan grekerna systematiskt började undersöka världen och människans plats i den. 124
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=