några metodologiska och pedagogiska iakttagelser angående rättsidéer och lag, (ii) rättsstat och demokrati, (iii) naturrätt, och (iv) rättvisa.20 Från grekerna har vi idén att frihet har med rätten att göra. Det är ett bättre alternativ att lyda under lagarna, än under en kung. Och det är just denna skillnad som skänker individen en högre grad av individuell frihet och värdighet.21 Vidare uppfattade grekerna demokratin som länkad till rätten och friheten. Med dessa idéer följde också meritokrati och ett rationellt förhållningssätt till offentliga angelägenheter.22 I den grekiska uppfattningen har människan inte en unik plats i världen, till skillnad från människan som skapelsens krona i den kristna världsåskådningen. För grekerna lydde världen inklusive människorna under samma lagar som styrde både naturens stora bok och människornas samlevnad. Härifrån har vi ärvt idén att liksom naturen lyder under lagar som vi människor inte styr över, lyder människan under lagar som hon inte styr över, däribland vissa grundläggande naturliga rättigheter. Slutligen har vi Aristoteles tankar om rättvisa. Han menar att det finns två sorters rättvisa; den rättvisa som råder inom rättssystemet och som innebär att alla behandlas lika inför lagen, och den rättvisa som råder i det vanliga livet där rättvisa uppstår när man behandlar människor efter förtjänst, det vill säga det rättvisa värdet av något varierar med dess grad av förtjänstfullhet. Till idén om allas likhet inför lagen lägger Aristoteles en idé som har blivit en viktig beståndsdel i idén om rättsstaten, nämligen att för att rättvisa ska kunna skipas behövs ett instrument av typ billighet för att kunna tillföra en något mer plastisk karaktär till lagens ordalydelse i rela20 Se bland annat Arnaoutoglou, Ilias, Ancient Greek Laws: A Sourcebook, London 1998, Brett, Annabel, Liberty, rights and nature: Individual rights in later scholastic thought, Cambridge 1997, Gagarin, Michael, Early Greek Law, Berkeley 1986, Gagarin, Michael och Cohen, David (red.), The Cambridge Companion to Ancient Greek Law. Cambridge 2005, Gaius, The Institutes of Gaius. Med latinsk parallelltext av Seckel och Kuebler. Översatt och med inledning av W. M. Gordon och O. F Robinson, London 1988, Graham, Daniel W. (red.), The Texts of Early Greek Philosophy, Vol. 1 och 2, Översatta av Daniel W. Graham, Cambridge 2010, Kelly, J. M., A Short History of Western Legal Theory, Oxford 1992, Lesaffer, Randall, European Legal History: A Cultural and Political Perspective, Cambridge 2009, Lloyd, G. E. R., Early Greek Science: From Thales to Aristotle, London 1970, Strömholm, Stig, A Short History of Legal Thinking in the West, Stockholm 1985. 21 Herodotos, Historia, Översättning av Claes Lindskog. Reviderad av Gerhard Benz och Axel Lindskog. Inledning och kommentarer av Sture Linnér, Stockholm 2000, s. 445–446. 22 Thukydides, Kriget mellan Sparta och Athen, Översättning, förord, kommentar av Sture Linnér, Uddevalla 1978, s. 144–146. 122
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=