cyrilholm rättsliga idéer, samt förändring av rätten och dess idéer. I det här avsnittet tänkte jag exemplifiera en metod som kommit att bli alltmer använd inom samhällsvetenskapen – nämligen att använda historia som en startpunkt och ingång i en analys när den klassiska begreppsanalysen, eller andra deduktiva metoder, inte ger en sådan startpunkt eller ingång. Det sättet att arbeta har gjort historia till en mer central angelägenhet i den breda samhällsvetenskapen. Två samtida kända exempel där historien har utgjort ingång till analys av institutioner, respektive ekonomisk utveckling, är Avner Greifs Institutions and the Path to the Modern Economy:Lessons from Medieval Trade, och Douglass Norths, Structure and Change in Economic History. Ett klassiskt verk i den här traditionen är Max Webers, Economy and Society; ett verk som också haft stor inverkan på rättsvetenskapen. Men trots framgången för Webers arbete får man nog konstatera att den historiska skola inom nationalekonomin – som han själv ansåg sig tillhöra, och som brukar anses ha gått vinnande ur den akademiskaMethodenstreit som gällde just historiens roll i samhällsvetenskapen och som fördes främst genom Gustav Schmoller18 och Carl Menger19 – inte haft en särskilt stark plats i samhällsvetenskapen under större delen av 1900-talet. Den bilden har nu förändrats, bland annat som ett resultat av begreppsanalysens svårigheter. Svårigheter förknippade med den ibland illusoriska säkerheten hos deduktiva metoder (särskilt inom nationalekonomin), framsteg i beskrivningenavHomo Sapiens som gör det svårare att metodologiskt behandla större aggregat som multiplar av likvärdiga individer och kanske kan vi säga att striden om hur man ska förstå Savignys historiska angreppssätt inom samhällsvetenskapen tycks avgjord till fördel för historiska skolor. Avslutningsvis ska jag alltså exemplifiera den här metoden genom att peka på några historiska beståndsdelar i idén om rättsstaten som vi ärvt från grekerna och som kan utgöra en startpunkt eller ingång i en analys på det sätt som görs i till exempel Avner Greifs eller Douglass Norths arbeten. Vi ska göra det utifrån grekiskt tänkande under rubrikerna, (i) frihet 18 Schmoller, Gustav, Grundiß der Allgemeinen Volksvirtschaftslehre, Leipzig 1900. 19 Menger, Carl, Untersuchungen über die Methode der Sozialwissenschaften, und der Politischen Oekonomie insbesondere, Leipzig 1883. 121
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=