några metodologiska och pedagogiska iakttagelser angående rättsidéer Den traditionella begreppsanalysen är helt enkelt krävande till den grad att den inte är praktisk i den digitala antingen-eller-meningen att något antingen exemplifierar, eller inte exemplifierar, ett givet begrepp. Ofta vill vi prata om begrepp utan sådana strikta gränsdragningar. Så är till exempel Rudolf Carnaps tanke om explikation en mer avslappnad form av begreppsanalys som vi kan använda för att analysera ett begrepp med tanke på begreppets funktion.10 Säg att vi vill etablera demokrati i Kina och vi tror att begreppet rättsstat skulle vara en hörnsten i en sådan demokrati – kanske som ett sätt att se till att politiker, även om de är valda av folket, inte har kontroll över alla aspekter av statens maktutövning. Vi kan sedan explikera begreppet för det ändamålet, och det är uppenbart att den explikerade idén om rättsstaten i ljuset av detta ändamål, skulle kunna skilja sig från uppfattningen om rättsstatsprincipen i en mogen demokrati. I ytterligare andra fall – till exempel när vi har något som kommer i grader, såsom äganderätt i olika jurisdiktioner, eller demokrati i olika länder, eller, faktiskt, rättsstatsprincipen i olika länder, eller hos olika tänkare – kan vi använda Max Webers idealtypsanalys som ett verktyg för att jämföra verkligheten med någon stiliserad modell av den.11 Detneoklassiska nationalekonomiska teoretiska ramverket är den mest typiska idealtypen som man kan jämföra verkligheten med. Det förtjänar att påpekas att man kan argumentera för idén om rättsstaten på olika grundvalar; dels på grundval av utilitaristiska överväganden, dels utifrån rättighetsbaserade överväganden. I den libertarianska traditionen argumenteras för rättsstaten på grundval av rättigheter. Man kan å andra sidan tänka på moraliska och juridiska idéer i termer av konsekvenser; det är de goda konsekvenserna av idén om rättsstaten som är det avgörande. Man bekymrar sig om frihet eller rättvisa som medel för det samlade välbefinnandet, och kanske skulle man kunna säga att i slutändan är intressen för rättvisa och rättsstatsprincipen härrörande från 10 Carnap, Rudolf, Logical Foundations of Probability, Chicago 1950, s. 1–8, Carnap, Rudolf, Meaning and Necessity: A Study in Semantics and Modal Logic, 2 Uppl., Chicago 1956, s. 7–8. 11 Weber, Max, “Objectivity” in Social Science and Social Policy, I: The Methodology of the Social Sciences. Free Press 1949, s. 92–93. 114
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=