några metodologiska och pedagogiska iakttagelser angående rättsidéer nella ramverket, inklusive dess oskrivna regler, utgör ett fullgott skydd för värden som demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter. Tills alldeles nyligen hade en sådan fråga verkat lätt hysterisk. Efter de senaste årens politiska utveckling i världen, och inte minst efter stormningen av Kapitolium, får vi tyvärr medge att den innehåller en viss grad av realism. Det var i ljuset av den utveckling som beskrivits här som man eventuellt kunde ana att Storbritanniens oskrivna konstitution ger ett mer flexibelt skydd mot handlingar som av hävd ansetts vara icke-konstitutionella. När man i Storbritannien kunde väga in frågans hela vidd, och därigenom mota9 ett försök att kringgå konstitutionens skydd av de värden vi omtalat, tycktes man i USAvara mer bunden vid masten av ett synsätt som gav vid handen att det som inte uttryckligen stadgas i konstitutionene contrarioär tillåtet. De rättsprinciper som inte uttryckligen skyddades av konstitutionen försökte nu politiska entreprenörer att runda på löpande band. Därmed var det konstitutionella systemet också mer av en”sitting duck” när högst okonventionella politiker försökte ändra politiska narrativ genom att bryta mot hävdvunna uppfattningar om hur saker bör göras. Sådant var alltså världsläget när Carl Gustaf och jag pratade hösten 2019. För vår egen del av världen är det här en viktig fråga eftersom den svenska demokratin i större utsträckning än i den anglosaxiska traditionen lutar sig mot uppfattningen att majoritetsbeslut av folkvalda representanter är det yttersta uttrycket för demokratin. Det skrivna konstitutionella ramverket i Sverige sätter i stort sett inga gränser för vad den som har den politiska makten över lagstiftaren får besluta om. Det är de ”osynliga” delarna av det konstitutionella ramverket som av hävd har uteslutit missbruk av lagstiftningsmakten. Mot bakgrund av utvecklingen i omvärlden – och även om man inte gärna vill tänka i de banorna, kanske även mot bakgrund av det parlamentariska läget i Sverige och Magdalena Andersson tid som statsminister den 25 november 2021 – är det dock av vikt att vi har en klar bild av vårt konstitutionella skydd för det fall vi råkar stå mitt i en händelseutveckling där de här frågorna är 9 Senot1. 112
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=