några metodologiska och pedagogiska iakttagelser angående rättsidéer med idén om rättsstaten som särskild utgångspunkt. Mer precist kommer jag med avstamp i de senaste årens politiska utveckling föra en inledande diskussion om en skriven eller oskriven konstitution är det bästa skyddet för idén om rättsstaten och de värden som den skyddar, samt om formella konstitutionella ramverk också i hög grad är beroende av icke-formella, normativa uppfattningar om vilka handlingar som är tillåtna, respektive inte tillåtna, i politiken. Därefter ska jag försöka säga något om förklaringar av rättsidéer i ljuset av svårigheter med den traditionella begreppsanalysen. Jag kommer även att undersöka hur man metodologiskt och pedagogiskt kan använda visualisering av rättsidéer som ett led i att förklara och förstå dem.3 Mot bakgrund av detta ska jag försöka säga något om rättslig förändring och använda idén om rättsstaten för att kort exemplifiera hur historia metodologiskt och pedagogiskt kan komplettera den traditionella begreppsanalysen när denna inte ger den ingång i idéernas värld som man tidigare tänkt sig.4 IbådeUSAoch Storbritannien var det enligt säkerhetstjänsterna klart att viktiga demokratiska manifestationer – som presidentvalet i USAår2016 och folkomröstningen i Storbritannien samma år om utträdet ur Euro3 Inspirerat av tankar om intuition, regler, normativitet och dess kopplingar till visuella kognitiva centra i hjärnan, se Kahneman, Daniel, Maps of Bounded Rationality: Psychology for Behavioral Economics, I: Steel, Daniel & Guala, Francesco (red.), The Philosophy of Social Science Reader, Abingdon 2011, s. 230–247. 4 Det mest uttalade exemplet på det här förhållningssättet hittar vi inom den idéhistoriska forskningsinriktningen Intellectual History, där man explicit använder historien som utgångspunkt för att förstå begreppslig förändring, se Skinner,Quentin, Meaning and Understanding in the History of Ideas, History and Theory, 1969, 8:3–53 och Skinner, Quentin, Visions of Politics. Volume 1. Regarding Method, Cambridge University Press 2002. Andra välkända exempel på det här förhållningssättet hittas kanske främst inom ekonomisk historia, se till exempel, North, Douglass C. och Thomas, Robert Paul, The Rise of the Western World, Cambridge University Press 1973, North, Douglass C., Structure and Change in Economic History, London 1981, samt Greif, Avner, Institutions and the Path to the Modern Economy: Lessons from Medieval Trade, Cambridge University Press 2006. 108 Vilket är det bästa skyddet för demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter – en skriven eller oskriven konstitution?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=