martin sunnqvist straffvärde.” Genom att låta domaren bestämma ett ”straffvärde” kunde straffrättskipningen bli mera enhetlig. Det gällde inte minst att hitta en enhetlig utgångspunkt för i vilka fall villkorlig dom och skyddstillsyn kunde aktualiseras. Kraven på proportionalitet och ekvivalens kunde på så sätt bättre tillgodoses.35 I brottsbalkskommentaren uttalas det att ”[i]ntresset av en enhetlig behandling innebär att straffnivån för olika brott i princip bör vara oberoende av vilken domare som dömer i det enskilda fallet”.36 Frågan är nu hur en enhetlig rättstillämpning kan åstadkommas, om det inte är lämpligt att ha absoluta straff. Det finns ett antal sätt på vilket detta sker. En enhetlig rättstillämpning åstadkoms för det första genom prejudikat från Högsta domstolen. Att Högsta domstolen har denna uppgift framgår ganska indirekt av lagstiftningen. Enligt 54 kap. 11 § får prövningstillstånd meddelas endast om det är av vikt för ledning av rättstilllämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning. Och av 3 kap. 6 § rättegångsbalken framgår att om domstolen ska avvika från en rättsgrundsats eller lagtolkning, som förut varit antagen av Högsta domstolen, så kan målet eller en viss fråga avgöras av Högsta domstolen i dess helhet. Ett sådant beslut kan också meddelas ”om det i annat fall är av särskild betydelse för rättstillämpningen att målet eller en viss fråga avgörs av Högsta domstolen i dess helhet”. Detta sammantaget visar att Högsta domstolens uppgift är att vägleda rättstillämpningen. Av ca 100 prejudikat som meddelas varje år kan bara en del straffmätningsfrågor avgöras. Det finns fall med detaljerade resonemang om straffvärdebedömningen, där straffskalan i praktiken har delats in i underavdelningar.37 Ibland är det mera osäkert vilken betydelse som prejudikat Högsta domstolens straffmätning har, t.ex. i de fall där en annan fråga 35 Martin Borgeke, ”Reglerna för påföljdsbestämning – en juridik i förändring” i Svensk Juristtidning 100 år, Uppsala: Iustus, 2016, s. 176-189. 36 Agneta Bäcklund m.fl., kommentar till 29 kap. 1 § brottsbalken, JUNO, version 21, 202211-25. 37 Martin Sunnqvist, ”Mord, prejudikattolkning och lagtolkning” i Svensk Juristtidning 2016 s. 541-553. 52
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=