domarens erfarenhet, människokännedom och rättskänsla ciper,21 men enligt senare forskning utifrån synsättet att 1734 års lag fungerade förhållandevis väl men borde reformeras steg för steg.22 Delldén menade att domaren fick en alltför vidsträckt frihet i straffmätningen. Lagkommittén bemötte detta med de redan anförda skälen och med hänvisning till en del obestämda straffstadganden i 1734 års missgärningsbalk; i flera av exemplen fanns inte ens straffskalor utsatta.23 Det kan dessutom hävdas att det var domarnas erfarenhet av de tidigare absoluta straffen som skulle fungera som praktisk vägledning i det nya systemet.24 År 1838 avgav Skånska hovrätten sitt remissyttrande över kriminallagsförslaget.25 Ansvariga för yttrandet var presidenten Casper Ehrenborgh, hovrättsrådet Jean Albrekt Berg von Linde (senare president) och hovrättsassessorn Carl Christian Schmidt (senare justitieråd), en rättsstatligt liberal trio.26 Hovrätten var positiv till en ny, systematisk strafflag med allmänna regler placerade först. Även om domarna var vana vid den tidigare gällande uppställningen, vore det bättre med en systematisk lag, ”der allt är systematiskt sammanställdt och lätt öfverskådligt, än att söka straffbestämmelsen för ett brott i spridda författningar, äldre och nyare, med tillhjelp af Lagsamlingar, hvilka måste supleras med egna antekningar och register, för vinnande af visshet att icke något Lagbud blifvit förbigånget”.27 Hovrätten var också positiv till att ersätta de mycket detaljerade straffbestämmelserna med mer övergripande brottsrubriceringar och ett latitudsystem: 21 Henrik Munktell, ”Carl Olof Delldén” i Svenskt Biografiskt Lexikonbd 11, 1945. 22 Heikki Pihlajamäki, ”Why was private law not codified in Sweden and Finland?” i Olivier Moréteau, Aniceto Masferrer och Kjell Å Modéer, Comparative Legal History, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2019, s. 465-481, ssk. s. 469. 23 Utlåtande i anledning af anmärkningar vid förslaget till allmän criminallag, 2 uppl., Stockholm: Bredberg, 1840, s. 36-40. 24 Erik Anners, ”Straffteorierna i svensk rättshistoria” i Svensk Juristtidning 1964 s. 241-253, ssk. s. 249. 25 ”Hof-Rättens öfver Skåne och Blekinge underdåniga utlåtande jemte anmärkningar i anledning af Lagkommitteens Förslag till Kriminallag”, i Juridiskt Arkif, bd 9, 1838-39, s. 1. 26 Kjell Å Modéer och Martin Sunnqvist, Lagens öga. Hovrätten över Skåne och Blekinge 1821–2021, Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2022, s. 91-96, 131-134, 138-140 och 149. 27 Juridiskt Arkif bd9 s.11. 49
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=