domarens erfarenhet, människokännedom och rättskänsla nämning av högre domare och domstolschefens roll (SOU2000:99).10 Det ska nämnas att primus inter pares-principen inte ensam blev avgörande utan balanserades mot domstolschefens roll som chef och utvecklingsledare. Oavhängigheten definieras inte bara av att ingen annan statsmakt eller domare lägger sig i hur den enskilda domaren dömer. Den offentliga makten utövas under lagarna enligt gällande regeringsform,11 ochdomaren ska enligt vad 1809 års konstitutionsutskott uttalade vara självständig under lagarna men inte självhärskande över dem.12 Hur detaljerad lagen är definierar alltså vilket bedömningsutrymme en domare har, och den interna oavhängigheten skyddar detta bedömningsutrymme. Vad sade då Skånska hovrätten år 1838 som fortfarande är av intresse? För att vi ska förstå det måste jag ge en kort bakgrund till några av reformerna på strafflagstiftningens område på 1800-talet. Utgångspunkten var missgärningsbalken i 1734 års lag. Den balken innehöll ganska detaljerade bestämmelser med bestämda straff för noga angivna gärningar, s.k. absoluta straff. Detta hade i sin tur ett medeltida ursprung, men ännu i1734 års lag fanns bestämmelser av typen ”Hugger man af annan tumelfinger, fot framom vrist eller häl; böte tretijo daler för lytet, och tiugu daler för såramålet [---].” Var det i stället fråga om ett pekfinger, var boten 20 daler för lyte och 15 daler för sår, övriga fingrar 15 daler för lyte och 10 daler för sår.13 Boten omfattade vad som idag motsvarar både straff och skadestånd. Även om det också fanns exempel på bestämmelser där domaren i högre utsträckning kunde använda sitt fria skön,14 var de absoluta straffen dominerande. 10 Johan Hirschfeldt SOU2000:99 s.253-257, seockså bilaga 5, Johan Hirschfeldt,”Vem skall administrera domstolarna?”. 11 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen. 12 Sveriges konstitutionella urkunder, Stockholm: SNS, 1999, s. 184. 13 34 kap. 2 § missgärningsbalken. 14 Hirschfeldt 2007 s. 231. 47 Skånska hovrättens remissvar på kriminallagsförslaget 1838
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=