anderseka Kommittén framhåller samtidigt att det förhållandet att domstolarnas oberoende lyfts fram inte är avsett att påverka eller förändra innebörden av den del av bestämmelsen som rör den offentliga förvaltningen. Avsikten är alltså inte att förändra det förhållandet att även förvaltningsmyndigheterna är självständiga i sin myndighetsutövning och i tillämpningen av lag i övrigt.16 Om kommitténs olika förslag slutligen kommer att leda till ändringar i regeringsformen återstår att se. Men om det blir så kommer onekligen viktiga steg att tas i riktning mot en ordning där domstolarnas ställning och roll ytterligare markeras i den svenska grundlagsregleringen. Och om den förändrade lydelsen av 1 kap. 8 § blir verklighet kommer det att finnas ett stadgande i regeringsformens första kapitel om statsskickets grunder som klargör att oberoende domstolar är ett centralt inslag i det svenska statsskicket. Det är inte fråga om ett lika tydligt marke16 A. bet. s. 290. 42 nivå. Det är där som de grundläggande principerna för statsskicket och demokratin i Sverige slås fast. Det framstår därför som naturligt att kravet på oberoende domstolar får uttryckligt stöd i grundlag. Genom en sådan reglering framhålls också vikten av ett oberoende domstolsväsende för det svenska statsskicket. Som har redogjorts för i avsnitt 9.3.1 kan en grundlagsreglering av domstolarnas oberoende även bidra till att skapa ett starkare och mer långsiktigt skydd. Att domstolarna ska vara oberoende får dessutom anses ha en bredare innebörd än den självständighet i rättsskipningen som är föreskriven i dag (se t.ex. 11 kap. 3 § regeringsformen). I det enskilda fallet syftar oberoende till att innefatta fler frågor än sådana som är direkt kopplade till rättstillämpningen. Exempelvis har Europadomstolen lyft fram att vid bedömningen av om en domstol är oberoende ska beaktas bl.a. formerna för utnämning av domstolens ledamöter och längden på deras förordnanden, de garantier som finns mot yttre påverkan – t.ex. från de politiska organen – samt om domstolen uppfattas som oberoende. EU-domstolen har framhållit liknande aspekter. (Se vidare i avsnitt 7.4.) Genom att införa ett uttryckligt krav på oberoende domstolar i regeringsformen tydliggörs således att oberoendet inte endast rör domstolarnas och den enskilde domarens rättstillämpning i ett enskilt mål eller ärende utan att det aktualiserar även andra aspekter.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=