några tankar om de svenska domstolarnas ställning och roll Att vårt statsskick inte bygger på en maktdelningslära betonades också i förarbetena till regeringsformen. Departementschefen framhöll där att det var en betydande vinning att folksuveränitetens princip, såsom den vuxit fram i vår konstitutionella praxis, konsekvent kommer till uttryck i vår skrivna författning och att de kvarstående inslag av maktdelning som 1809 års regeringsform innehöll försvunnit.9 Det förhållandet att vårt statsskick inte bygger på en maktdelningslära bör dock inte utesluta att olika centrala funktioner i samhället tydligt hålls åtskilda. Inget hindrar att folkstyrelsens princip som övergripande grund för statsskicket kombineras med en ordning där domstolarnas dömande roll tydligt markeras. Ett par citat från Norge och Finland kan illustrera detta. I betänkandet Den tredje statsmakt – Domstolene i endringfrån den norska Domstolkommisjonen avgivet 2020 uttalas följande under rubriken ”Det konstitusjonelle demokratiet”.10 Enligt den norska kommissionen är det alltså fullt ut förenligt att å ena sidan framhålla folksuveräniteten som fundament för den rådande ordningen och åandra sidan betona vikten av en funktionell kompetensfördelning mellan en lagstiftande, verkställande och dömande makt. I Finland tycks man se det på liknande sätt. I en officiell skrift utgiven i anslutning till tillkomsten av den finska grundlagen 2000 anges följande.11 9 Prop. 1973:90 s. 156. 10 NOU2020:11 s. 30. 11 Finlands konstitution utgiven av riksdagen, utrikesministeriet och justitieministeriet, 2001, s. 22. 35 Vår konstitusjon og vårt demokrati springer ut av folkesuvereniteten. All legitim statsmyndighet utgår i prinsippet fra folket med utgangspunkt i en folkevalgt nasjonalforsamling. Grunnloven gir de fundamentale reglene om statsstyret, og den gir rammene og setter skranker for utøvelsen av statsmakt. Grunnloven etablerer en funksjonell maktfordeling, hvor statsmaktene skal balansere og kontrollere hverandre for å hindre maktmisbruk. Tanken om maktfordeling bygger på at «makt skal stanse makt», og skal forhindre vilkårlig maktbruk. [---] Grunnloven gir en funksjonell kompetansefordeling mellom den lovgivende,den utøvende og den dømmende makt og angir grensene for deres myndighet innbyrdes.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=