RS 31

anderseka förstås inte kritiska röster när det gällde den utformning som regleringen i regeringsformen fick. Kritiken kan illustreras genom ett citat ur en artikel av Gustaf Petrén från 1975.7 Det som nu har sagts kan sammanfattas på följande sätt. Inget i 1809 års regeringsform gav uttryck för att domstolarna hade någon särskild självständig ställning och roll i den svenska statsrättsliga ordningen. Inte heller ger 1975 års regeringsform uttryck för att domstolarna intar ställningen som en självständig dömande makt vid sidan av den lagstiftande respektive verkställande makt som tillkommer riksdagen och regeringen. När diskussionen om domstolarnas ställning och roll som en självständig tredje statsmakt aktualiseras förs ofta en särskild invändning fram. Den rör det förhållandet att vårt statsskick bygger på folkstyrelsens princip, något som tydligt kommer till uttryck genom regeringsformens portalstadgande: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.”8 7 Gustaf Petrén, Domstolarnas ställning enligt 1974 års regeringsform, Svensk Juristtidning 1975 s.1. 8 1 kap. 1 § regeringsformen. 34 Folksuveräniteten och tredje statsmakten Nu utesluter åkallan av folksuveränitetsgrundsatsen icke i och för sig att domstolarna inom ramen för dennas tillämpning tillerkänns vissa särskilda konstitutionella funktioner, t.ex. som kontrollorgan. Dylika frågor har emellertid icke fångat grundlagberedningens intresse utan förbigås av denna. De togs upp av några remissinstanser, bland annat av regeringsrättens ledamöter som ställde frågan om icke domstolarna borde ges en statsrättslig funktion som garanter för rättsordningens upprätthållande. Försök i detta sammanhang att urgera en särställning för domstolarna i förhållande till förvaltningsmyndigheterna – se bl.a. yttranden av flertalet av Högsta domstolens ledamöter och av regeringsrättens ledamöter – vann icke gehör hos grundlagsstiftarna. De följde i stället grundlagberedningens linje, i remissbehandlingen starkt stödd av kammarrätten i Göteborg, gående ut på att det icke är någon principiell skillnad mellan domstolarnas och förvaltningsmyndigheternas verksamhet. Spörsmålet om domstolarnas roll fick sitt svar i departementschefens ovan återgivna uttalande att domstolarna blott har att verkställa föreskrifter som beslutas av riksdagen eller regeringen.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=