anderseka skilt kapitel i regeringsformen. Vidare föreslog utredningen att det skulle införas en bestämmelse i 2 kap. regeringsformen om att en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Utredningen tog också upp tråden från den föregående kommittén och föreslog en reformering av tillsättningsförfarandet. Det innebar bl.a. att samtliga domaranställningar skulle tillsättas efter ett öppet ansökningsförfarande och efter förslag från en oberoende förslagsnämnd.Det bör även nämnas att kommittén föreslog att det s.k. uppenbarhetsrekvisitet vid lagprövning skulle tas bort.3 Regeringen ställde sig bakom Grundlagsutredningens förslag i dessa delar och förslagen antogs senare av riksdagen. Ändringarna i regeringsformen trädde i kraft den 1 januari 2011. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de ändringar som Grundlagsutredningens arbete ledde till innebar att viktiga steg togs i riktning mot att tydliggöra domstolarnas roll och funktion i det svenska statsskicket. Nästa steg i denna utveckling kan sägas vara tillsättandet av 2020 års grundlagskommitté, där ett av kommitténs uppdrag var att utreda behovet av att ytterligare stärka domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt. Här medverkade Johan Hirschfeldt som sakkunnig. I mars 2023 överlämnade kommittén betänkandet Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (SOU2023:12). Jag återkommer till kommitténs förslag längre fram i denna artikel. Men låt oss först inleda med en tillbakablick. När det gäller de svenska domstolarnas ställning förekommer det inte sällan att man hör uttalanden som går ut på att det i Sverige är medierna som är den tredje statsmakten, inte domstolarna. Det är väl känt att synsättet att i vårt land betrakta pressen och övriga medier som en tredje statsmakt går tillbaka på uttalanden av Erik Gus3 Det kan här finnas anledning att nämna två av de expertgruppsrapporter som togs fram inom ramen för Grundlagsutredningens arbete: Bestämmelser om domstolarna i regeringsformen (SOU2007:69) och Olika former av normkontroll (SOU2007:85). 30 Vilka utgör den tredje statsmakten?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=