några tankar om de svenska domstolarnas ställning och roll terna för det allmänna att ingripa i dömandet i enskilda fall – bedömdes skyddet vara starkt medan det i andra avseenden ansågs vara fragmentariskt eller obefintligt. Det fanns därför, menade utredningen, skäl att överväga vissa förstärkande och klargörande regleringar i regeringsformen när det gällde bl.a. förfarandet för utnämning av ordinarie domare samt prövningen av ordinarie domares avskedande och disciplinansvar. Det avsedda syftet med en sådan grundlagsreglering var att ”utgöra ett skydd mot att det rättsläge som den vanliga lagstiftningen ger och den praxis som tillämpas inte förändras till det sämre i hänseenden som är vitala för en rättsstat”. Utredningen påpekade vidare att även marginella förändringar av regeringsformen kan innebära en viktig förstärkning av domstolarnas och domarnas konstitutionella ställning. Liknande uttalanden gjordes av Kommittén om domstolschefens roll och utnämningen av högre domare i betänkandet Domarutnämningar och domstolsledning – Frågor om utnämning av högre domare och domstolschefens roll (SOU2000:99). Johan Hirschfeldt var ordförande i den parlamentariskt sammansatta kommittén. I syfte att värna de konstitutionella principerna om domstolarnas och domarnas oavhängighet samt stärka domstolarnas legitimitet i samhället föreslog kommittén bl.a. att samtliga domaranställningar skulle vara föremål för ett öppet ansökningsförfarande och beredas av en särskild förslagsnämnd. Förslagen ledde dock inte till lagstiftning. Fråganomdomstolarnasochdomarnas konstitutionella ställning övervägdes även av Grundlagsutredningen. Här medverkade Johan Hirschfeldt som ledamot i kommittén. Övriga ledamöter var parlamentariskt nominerade. Grundlagsutredningen gjorde i betänkandet En reformerad grundlag (SOU2008:125) bedömningen att regeringsformens reglering i allt väsentligt gav det skydd för domstolarnas oberoende som borde ställas upp på grundlagsnivå. Enligt kommittén fanns det dock anledning att överväga vissa förändringar när det gällde bl.a. behandlingen av ärenden om avskedande och disciplinansvar för ordinarie domare. Utredningen föreslog även att bestämmelserna om rättskipningen skulle samlas i ett sär29
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=