RS 31

kjell å modéer i slutet av 1980-talet som drog in rättshistorikerna i denna uppgörelseprocess. Praktiskt taget varje rättshistoriker i Tyskland har i decennier lämnat viktiga forskningsbidrag till frågan om hur en av världens främsta rättsstater på några år kunde förvandlas till en totalitär terrorstat. Den kanske främste av de rättshistoriker som utforskat de tyska juristernas samtidshistoria var Michael Stolleis (1941–2021), professor och i många år direktor för Max Planckinstitutet för europeisk rättshistoria i Frankfurt/Main. Med sina många artiklar i Feuilleton-avdelningen i Frankfurter Allgemeine Zeitung placerade han sig också centralt i både historiska och aktuella rättspolitiska diskurser. Hans vetenskapliga produktion var omfattande. Här ska särskilt framhållas hans arbete om den offentliga rättens historia i Tyskland. Med detta arbete i fyra band demonstrerade han sin oerhörda beläsenhet och kompetens i den offentliga rättens olika delar: författningsrätt, förvaltningsrätt och socialrätt. Han var också nominerad att bli domare i den tyska författningsdomstolen – men han förblev vid sin rättshistoriska läst. Det var också Stolleis som i Tyskland introducerade ämnet Juristische Zeitgeschichte, juridisk samtidshistoria, som har blivit ett mycket populärt och angeläget forskningsområde och som genom historisk argumentation har knutit samman rättshistorieämnet med gällande rätt. Som emeritus var han i början av 2010-talet gästprofessor vid universitetet i Jena och höll där en mycket personlig föreläsningsserie om sitt förhållande till nationalsocialismen, och till sin far som varit nationalsocialistisk borgmästare i Ludwigshafen. Det resulterade i en uppmärksammad bok om den närvarande orätten och den avlägsna rätten, Nahes Unrecht, fernes Recht.3 Det är en bok där Stolleis söker sammanfatta sina egna bidrag till denna viktiga diskurs. Johan tillhör, liksom åtskilliga av oss här närvarande, den efterkrigsgeneration som haft orätten som en historisk fondmålning och som upplevt dramatiska förändringar efter timmen noll, Stunde Null, 1945.Vi knyter förändringarna till metaforiska årtal, studentrevolterna 1968, nya regeringsformen 1974, murens fall 1989 och 11 September-händelserna 3 Michael Stolleis, Nahes Unrecht, ferns Recht: Zur Juristischen Zeitgeschichte im 20. Jahrhundert, Wallstein 2014. 20

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=