kjell å modéer början i Uppsala 2014. Nu arrangeras dessa vartannat år, senast i Lund i april 2023. En viktig kontextuell händelse för rättshistorieämnet var Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen 1995. Genom det sk. Maastrichtfördraget 1992 lades grunden för en ny dualistisk syn på medlemsländernas anknytning till unionen. I fördragets sk kulturparagraf artikel 128 stadgades att även om den europeiska unionen inte minst i rättsligt avseende skulle konvergera så skulle samtidigt den kulturella mångfalden i unionen markeras genom att prioritera medlemsstaternas språk, historia och kultur. Den nationella kulturella identiteten skulle markeras. Med denna principiella inställning kom också en ny syn på ämnet rättshistoria, där både det europeiska och det nationella historiska och kulturella perspektivet skulle beaktas. Under de följande decennierna kom rättshistorieämnets ställning inom rättsvetenskapen att förstärkas. Vid halvårsskiftet 1996 lämnade Mauritz Bäärnhielm ordförandeskapet. Styrelsens avskedsgåva var ett eftermiddagssymposium på Riddarhuset ägnat stiftelsens skyddspatron Johan Stiernhöök, vars 400-årsjubileum firades på dennes födelsedag den 27 februari. Till ny ordförande valdes regeringsrättens ordförande Magnus Sjöberg, hans period omfattade tiden 1996–2002. Under hans ordförandeskap befästes institutets roll och betydelse i forskarsamhället, såväl internationellt som nationellt. Institutets femtioåriga tillvaro högtidlighölls med ett internationellt symposium i Stora rummet i Svea hovrätt i november 1997. Temat för detta symposium var ”Rättshistoria i förändring” och ville visa på vår tids ändrade synsätt på rättshistorieämnet med utgångspunkt i Gustav Olins avsikter med stiftelsen, vilka Mauritz Bäärnhielm hade utrett. Per Nilsén, Lund, anknöt också i sin forskning till rättsförhållandena i de svenska provinserna i Tyskland. Hans avhandling ”Att ’stoppa munnen till på bespottare’ – Den akademiska undervisningen i svensk statsrätt under frihetstiden” behandlade också pommerskt material om statsrättens ställning i provinsen. Olinska stiftelsen bidrog till hans forskning och avhandlingen publicerades 2001 i Rättshistoriskt bibliotek. Det är ett flertal av dagens svenska rättshistoriker som har kunnat förverkliga sina forskarstudier genom stipendier från Olinska stiftelsen. 140
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=