kjell å modéer svenska rättshistorien – som ju är stiftelsens ändamål. Själv kom jag där i kontakt med Lawrence M Friedman och den av honom introducerade kontextuella analys som han formulerade i sin forskning om rättskulturer, legal cultures. Redan ett tiotal år före Högsta domstolens 200-årsjubileum 1987 hade stiftelsen tagit initiativ till ett större projekt om domstolens historia. Konflikterna inom stiftelsen bidrog till att detta ambitiösa projektet aldrig kunde förverkligas. Men det blev trots allt en vacker torso. Dels en omfattande antologi med föredragen från ett mycket uppskattat internationellt symposium i Högsta Domstolen med kvällsexkursion i skärgården i ljus majskrud och med middag i Riddarhuset. Men också punktuella studier om Högsta domstolen och civilrätten resulterade i en antologi i Rättshistoriska studier. År 1978 fick Norden sin första kvinnliga rättshistoriker då Inger Dübeck i Köpenhamn försvarade sin avhandling om kvinnors rättsställning från ett historiskt perspektiv. I Sverige var det genom Marie Sandström vid Stockholms universitet som den svenska rättshistorien 1989 fick sin första juris doktor. Hennes avhandlingDie Herrschaft der Rechtswissenschaft, undersökte den svenska juridiska utbildningens formativa period på 1840-talet då förutsättningarna för en autonom rättsvetenskap och dess historiska betingelser fastställdes. Avhandlingen publicerades i Rättshistoriskt biblioteki likhet med hennes andra monografi omRättsvetenskapens princip. Till frågan om rättsvetenskapens värdelöshet och Friedrich Julius Stahls rättsinstitutslära (2004). Europa demonstrerades också rättshistoriens mångfald. Max Planck institutet för europeisk rättshistoria i Frankfurt/M. blev ett viktigt centrum för nordiska rättshistoriker, särskilt under de åren (1991–2009) då Michael Stolleis var institutets direktor. Stolleis hade genom åren ett nära samarbete med professorerna i stiftelsens styrelse, han deltog i flera av stiftelsen arrangerade symposier och styrelsens professorer har kortare eller längre perioder vistats i institutets gästvåningar. I början av 1990-talet var det två projekt som institutet tog ansvar för. Professorn i rättshistoria vid universitetet i Åbo, Lars Björne, ägnade många års forskning till det som blev en imponerande framställning av 138
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=