johan hirschfeldt iaktta omsorg om rättvisan. Dessa ord må vara svåra att ge en exakt innebörd och de kan framstå som något annat än egentliga rättsregler. Uppgiften är svår och känslig. Den ska förstås utövas med stöd av objektiva kriterier och inte på subjektivt tyckande. Men uppgiften hör till domstolarnas ansvar. Sköter de den uppgiften? Vi ska inte lura oss till kritik här även om de belysande rättsfallen med referenser till dessa värden inte är så många. Som vi nog anar och även ser av ett par exempel finns det fall där domstolarna och rättstillämparna sköter denna uppgift återhållsamt och väl utan att orda om den så mycket. Det är också säkert klokt att inte bruka dessa ord för ofta. Så ser den svenska domskrivningstraditionen ut. I stället har domstolarna förhoppningsvis vägt in dessa moment i bakgrunden för sina överväganden i det enskilda fallet och är sparsamma med referenserna i de direkta domskälen. De kommer i stället att ligga under ytan eller, kanske man kan säga utan avsikt att misstolka en här närvarande föredragshållares terminologi, i rättens djupstrukturer. En princip som i Sverige på senare år dock alltmer dykt upp på rättens ytnivå är proportionalitetsprincipen, inte minst under covid-19 pandemin. Principen är ju europarättslig och också i Sverige lagfäst, se särskilt 2 kap. 21 § regeringsformen och 5 § förvaltningslagen (2017:900). Den är helt central inte minst när domstolens uppgift är att i ett mål fråga väga motstående grundläggande värden eller rättigheter mot varandra. I kristider förstärkts spänningar av detta slag ytterligare. T.ex. kan det allmännas förpliktelse att söka skydda rätten till liv i en pandemi stå mot enskildas rörelsefrihet och rätt till privatliv. Nationell säkerhet kan stå mot skyddet för demonstrationsrätt och mot diskriminerande behandling etc. Men här blir också solidaritet eller med ett annat ord broderskap ett centralt värde vars konkreta innebörd kan sättas på prov i kritiska situationer. Domstolsavgöranden kan medverka till att lösa sådana spänningar men rättstillämpningen kan också medföra långsiktiga skadeverkningar. Tyvärr kan här som exempel erinras om ytterligare ett ingrepp av Franklin D. Roosevelt. Krigsutbrottet efter anfallet mot Pearl Harbour följdes av ett beslut där han bemyndigade krigsministern att förklara 122
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=