domstolarna och domarrollen i en konstitutionell rättsstat med organ och könsceller. Ett tillstånd till sådana arrangemang blir svårförenligt med gällande förbud mot sådan handel med kvinnor och barn. I målet aktualiserades barnets rättighetsskydd. Det refererades till bestämmelsen i 1 kap. 2 § femte stycket regeringsformen om att barns rätt tas till vara och till barnets bästa i barnkonventionen (då ännu inte svensk lag).Vidare åberopade domstolen art. 8 i Europakonventionen om rätten till respekt för privat- och familjelivet samt två avgörande från Europadomstolen om saken. Barnets rätt att få sin identitet rättsligt erkänd framhölls härvid. Högsta domstolen anförde i sina domskäl bl.a. Den användning av några ord om grundvärden som nu presenterats och som är ledord för goda samhällen kan också ses som en sorts överbyggnad som politiken genom lagstiftaren upprättat, ytterst till ledning också för domstolarna i rättstillämpningen. Mot denna bakgrund kan domstolar i sin rättstillämpning inte bortse från den här typen av stadganden och då samtidigt göra anspråk på att 121 42. Slutsatsen blir att i ett fall som (detta) det för närvarande i svensk rätt inte finns något annat sätt att tillgodose (barnets) rätt till privatliv och uppfylla principen om barnets bästa än att erkänna den amerikanska domen i Sverige. Den negativa inställningen till surrogatmoderskap i Sverige bygger bl.a. på det viktiga förbudet mot handel med kvinnor och barn och på tanken att lagstiftningen principiellt inte ska underlätta surrogatarrangemang i utlandet. Detta får dock i ett enskilt fall inte väga tyngre än principen om barnets bästa och barnets rätt till privatliv. 43. Den amerikanska domen ska därmed erkännas i Sverige såvitt avser frågan om moderskap. Ett sådant erkännande kan inte anses strida mot grunderna för den svenska rättsordningen. Det sammanhänger med den utveckling som har ägt rum under de senaste åren i lagstiftningen kring assisterad befruktning. Av betydelse i sammanhanget är också lagstiftarens strävan att underlätta för barn som tillkommit på detta sätt att få sin familjerättsliga status erkänd här, liksom den förändrade synen på surrogatmoderskap ur medicinsk-etisk synvinkel (jfr Smer rapport 2013:1, Assisterad befruktning – etiska aspekter). Det nu sagda gäller trots att surrogatmoderskap inte får utövas inom svensk hälso- och sjukvård. Slutord
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=