johan hirschfeldt stycket bryggar också över till likhetsprincipen i 1 kap. 9 § och skyddet mot olika former av diskriminering i 2 kap. regeringsformen. Det inledande stadgandet i 1 kap. 2 § första stycket kan alltså ses som överordnat det som sedan följer i paragrafen och närmast som en sorts ingress till 2 kap. regeringsformen om grundläggande fri- och rättigheter. Bestämmelsen i 1 kap. 2 § ska inte undervärderas även om den inte anses ge upphov till rättigheter för enskilda. De värden som anges i bestämmelsen bör ges betydelse i rättstillämpningen hos domstolar och förvaltningsmyndigheter i samband med olika rättsliga överväganden där frågor om likabehandling, lämplighet och proportionalitet aktualiseras. JO(Axberger) har i ett beslut där smygfilmning används inom ärendehandläggning hos en kommun uttalat att ”bestämmelsen torde få ges bl.a. den betydelse att om olika, annars likvärdiga åtgärder står till buds bör den ges väljas som är minst ägnad att inkräkta på skyddet för den enskildes privatliv.”17 Människors lika värde och den enskilda människans värdighet och socialpolitiska åtaganden för enskildas väl, de må kallas sociala rättigheter eller inte, återkommer också som grundvärden i den underliggande lagstiftningen. Orden ”värdighet” finns i 84 författningar, varav 39 lagar och ”lika värde” i 49 författningar och 16 lagar. ”Människovärde” ger också träff bland sökorden. Integritet används i en del fall som en variant på värdighet. Några exempel är 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610), 1 kap. 6 §patientlagen (2014:821)och 3 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017: 30) där de här orden används i allmänna portalstadgaden. Intressant att se är att ordet värdighet används, så att säga, mera rättsligt operativt i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567) och då specifikt i fråga om trakasserier och sexuella trakasserier samt sedan 2019 i 5 kap. 3 § brottsbalken som ett rekvisit för brottet förolämpning. Ordet värdighet är där anknutet till ordet självkänsla. I förarbetena görs följande vägledande uttalande:18 17 Anders Eka m.fl., Regeringsformen, 2 uppl., Stockholm, 2018, s. 40 ff. ochJO2009/10 s.398. 18 Prop. 2016/17:222, s. 101. 114
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=