den första uppsättningen ledamöter Assessor var vid denna tid en ordinarie domarbefattning. Skillnaden mellan hovrättsråd och assessor var främst en fråga om rang.År 1910 blev de då befintliga assessorerna hovrättsråd, vilket innebar att samtliga ordinarie ledamöter bortsett från presidenten hade den titeln. Assessorstiteln återinfördes 1915 men som en icke ordinarie domarbefattning.219 Även ompresidenten och en ytterligare ledamot räknades utöver vad som krävdes för domfört antal, behövde hovrätten inledningsvis ofta adjungera ytterligare ledamöter.220 Presidenten hade fått ett särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t att första gången utse hovrättens betjäning,221 men sedan skulle hovrätten i plenum utse den. De som inte var ledamöter benämndes hovrättens”betjäning”, något som markerar att hovrätten var en kollegial domstol och bestod av sina ledamöter, vilka ”betjänades” av de övriga anställda. Sekreterare blev Gustaf Cervin, vice advokatfiskal i Göta hovrätt. Sekreteraren kan närmast liknas vid nutidens administrativa direktör fast med en hel del föredragningsuppgifter. Till tf. advokatfiskal utsågs Johan Georg Sack. Advokatfiskalen hörde till hovrätten men fullgjorde justitiekanslerns uppgift att åtala underrätternas domare för ämbets- och tjänstefel.222 I övrigt utnämndes en förste notarie, Martin Friis, och två notarier, Carl G. Swedenborg ochChristian L. Hessle. Aktuarie blev Peter Lorentz Cervin. Aktuarien kan liknas vid dagens registrator och hade även hand om arkivet innan en särskild arkivarie utsågs. Kanslister blev August Falck, Henrik August Helleday och Lars Petter Lindblom. Till fiskaler utnämndes Johan Petter Weydling och Carl Christian Schmidt (mer om honom nedan).223 219 Bendz 1935 s. 238. 220 Modéer 1971 s. 82. 221 HSBA, EIa:1, Kungl. brev i civila mål [hit räknades alltså även de administrativa ärendena], Kungl. brev den 3 april 1821, s. 1. 222 Modéer 1971 s. 44 f. 223 Modéer 1971 s. 91 ff. 97 Hovrättens ”betjäning” och auskultanter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=