presidentporträtt: casper ehrenborgh och bönder utan även dem som tillhörde akademin, bergväsendet, etc., eller om det skulle införas mer enhetliga domstolstyper. Ehrenborghs liberala inställning kom sedan till uttryck bl.a. i Skånska hovrättens yttranden som remissinstans (se nedan) och i ett ställningstagande vid 1828–30 års riksdag. Då hade den konstitutionellt intresserade läkaren P. G. Cederschjöld motionerat om att lagutskottet skulle granska de lagförändringar som gjorts särskilt mellan 1786 och 1809. Lagutskottet konstaterade att lagar normalt var gällande till dess att de upphävdes, men de kunde också bli kraftlösa genom att högre lag eller ny lag tillkommit, ”enär tvänne mot hvarandra stridande lagar omöjligen kunna på en gång bestå, allmän lag skall vika för grundlag och en äldre lag för en nyare”.199 Denna formulering knyter an till den syn på grundlagen som gällde i t.ex. USAoch Norge, en mer modern syn på grundlagen som gräns för vad lagarna kunde innehålla.200 I lagutskottet vid denna tid satt bl.a. Casper Ehrenborgh och Jean Albrecht Berg von Linde, som då var hovrättsråd och senare blev president i Skånska hovrätten. Även om det inte är känt vem som utformade utskottsbetänkandet, stämmer den liberalt konstitutionella tankegången väl överens med det remissyttrande som samma två personer tillsammans med Carl Christian Schmidt utformade 1838 (se nedan).201 Casper Ehrenborgh valdes 1841 in som ledamot i Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab i Köpenhamn.202 Det grundades 1825 och är ett av Europas äldsta verksamma antikvariska sällskap.203 Ehrenborgh var gift med friherrinnan Ebba Fredrika Charlotta Ruuth, och de hade tre söner, Gustaf Johan Vilhelm, Edvard Vilhelm och Erik Edvard Vilhelm, samt dottern Ebba Hedvig Vilhelmina Mariana Charlotta. Hon och Edvard Vilhelm dog som små, men de övriga två sönerna blev stats- och hovtjänsteman respektive officer.204 199 Lagutskottets betänkande nr 34, 1828–30 års riksdag, Bihang, 7 saml., 1 avd., 1 bd. 200 Sunnqvist 2014a s. 152 f. 201 Hof-Rättens öfver Skåne och Blekinge underdåniga utlåtande jemte anmärkningar i anledning af Lagkommitteens Förslag till Kriminallag, i Juridiskt Arkif bd 9, 1838–39, s. 1 ff. 202 Elgenstierna 1926 s. 421; Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab, Aarsberetning 1842, s. 48. 203 www.oldskriftselskabet.dk 204 Elgenstierna 1926 s. 421 f. 93
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=