invigningsceremonin på stockholms slott vid mötet den 27 oktober 1820.156 Sedan det framkommit att Vasa hovrätts ceremoni ägde rum i drottningens stånddrabantsal,157 kan denna slutsats om förhållandet mellan de båda hovrätterna inte upprätthållas. Tvärtom fick Skånska hovrätten en minst lika storslagen ceremoni som Vasa hovrätt hade fått, även om detta kanske inte var avsikten: vid statsrådssammanträdet den 27 oktober 1820 överlämnades frågan om ceremonin till kungens ”eget nådiga gottfinnande”,158 och det är inte sannolikt att han i mellantiden fick kännedom om att det i själva verket var stånddrabantsalen som använts senast en hovrätt skulle invigas. Ceremonin finns beskriven i ett tryckt protokoll.159 Karl XIVJohan anknöt i sitt tal till Montesquieus maktdelningslära och framhöll att domaremakten var ”afskiljd från den werkställande och den lagstiftande”;160 han framhöll också vikten av snabb och säker rättskipning.161 Med nutida termer handlade det om en rättvis rättegång inom rimlig tid och inför oavhängiga domare. Han uppmanade domarna att bli ”den brottsliges alfwarliga skräck och oskuldens mägtiga förswar”,162 ett eko från domaredens ord om att inte den saker göra som saklös är eller den saklös som saker är (saker och saklös betyder där skyldig respektive oskyldig). Tf. justitiekanslern Bergenskjöld bar fram hovrättens fullmakt till kungen, som överlämnade den för uppläsning till statssekreteraren Danckwardt, och därefter läste Bergenskjöld upp 8kap. rättegångsbalken, som handlade om hovrätterna. Justitiestatsministern Gyllenborg tog rikssvärdet och höll upp det, varvid hovrättsledamöterna avlade den av honom förestavade tro- och huldhets- samt ämbetsmanna- och domareeden. Den nyutnämnde hovrättspresidenten Casper Ehrenborgh höll ett tacktal.163 156 Alin 1894 s. 67. 157 Tandefelt 2008 s. 161 f. Se ovan avsnittet ”Hovrätterna under 1700-talet”. 158 Alin 1894 s. 67. 159 Protocoll Hållit wid Kongl. Maj:ts och Rikets Hof-Rätts öfwer Skåne och Blekinge Installations-Act å Stockholms Slott den 24. maji 1821, Årstrycket, Stockholm 1821. Revisionssekreteraren L. P. Risell var protokollförare. 160 Protocoll, se föregående not, även citerat av Modéer 1971 s. 50. 161 Modéer 1971 s. 97. 162 Protocoll, se föregående not, även citerat av Modéer 1971 s. 97. 163 Modéer 1971 s. 97 f. 81
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=