hovrättens grundande och åren i fortifikationshuset: 1809–1840 Varför just Kristianstad? Karl XIVJohan återvände redan sedan sin kronprinstid regelbundet till Skåne. Han vistades på kungsgården Bäckaskog vid Kristianstad och hade köpt egendomen Engeltofta vid Ängelholm i Kristianstads län. Wendes artilleriregemente hade genom sina tre segrar 1813 under Napoleonkrigen gett staden ett gott rykte, medan Malmös namn solkades av affärerna kring Malmö diskont.140 Malmö diskont var en bank som 1817 hade gått i konkurs, något som ledde till att bl.a. borgmästaren Carl Magnus Nordlindh dömdes för bedrägeri och förfalskning till straffarbete, som efter benådning blev fängelse.141 Den 11 februari 1820 yttrade sig Högsta domstolen, som hade fått förslaget på remiss. Högsta domstolensmajoritet ansåg inte att det var lämpligt att inrätta en ny hovrätt utan avvaktande av beslut på nästa riksdag, bl.a. då överklagandetiderna för Svea respektive Göta hovrätt var uttryckligen angivna i rättegångsbalken. Justitiestatsministern Fredrik Gyllenborg, som helt i enlighet med regeringsformen var ledamot både av statsrådet och Högsta domstolen, var den som anförde motståndet mot förslaget. En ledamot, det nyss nämnda justitierådet Mannerstam, ansåg att en ny hovrätt borde inrättas som en utflyttad division av Göta hovrätt, åtminstone för Skåne och Blekinge, eventuellt också med jurisdiktion över Kronobergs län. I hans argumentation återkom argument från 1815 års förslag om inrättande av fler hovrätter.142 Nästa gång ärendet togs upp i statsrådet var den 15 mars 1820. I likhet med de flesta av justitieråden var de flesta av statsråden negativa till Karl XIV Johans idé. Ett viktigt argument var att om en hovrätt skulle inrättas för att allmänheten skulle få närmre till domstolen, var det mera angeläget att dela upp Svea hovrätt. Avståndet från nordliga Norrland till Stockholm var större än avståndet från Skåne till Jönköping. Det fanns också anledning att avvakta andra reformer, som t.ex. avskaffande av lagmansrätterna och överflyttande av mål från ämbetsverken till domstolarna. Även kostnadsfrågan var viktig; om en ny hovrätt skulle inrät140 Modéer 1971 s. 56 ff. 141 Malmö stads historia bd 2 s. 441 ff.; Tom Kärrlander, Malmö diskont – en institutionell analys av en bankkris, Stockholm: Kungl. Tekniska Högskolan, 2011. 142 Modéer 1971 s. 38 ff. och 71 ff. 78
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=