hovrättens grundande och åren i fortifikationshuset: 1809–1840 Montesquieu lanserade på 1740-talet den kända maktdelningsläran, som senare bl.a. låg till grund för den amerikanska konstitutionen 1787 med desschecks and balances. Det svenska konstitutionsutskottet uttryckte 1809 grundtankarna på detta sätt: ”Utskottet har sökt bilda en styrande makt, verksam inom bestämda former, med enhet i beslut och full kraft i medlen att dem utföra; en lagstiftande makt, visligt trög till verkning, men fast och stark till motstånd: en domaremakt, självständig under lagarna, men ej självhärskande över dem. Det har vidare sökt att rikta dessa makter till inbördes bevakning, till inbördes återhåll, utan att sammanblanda dem, utan att lämna den återhållande något av den återhållnas verkningsförmåga.”130 Om man granskar 1809 års regeringsform inrättades dock i verkligheten fem makter, som utgick från kung och riksdag och samverkade på ett delvis annat sätt än enligt Montesquieus idealmodell. Den lagstiftande makten när det gällde grundlagarna, allmän civil- och kriminallag samt processrätten tillhörde kungen och riksdagen gemensamt. Den verkställande makten och den lagstiftande makten på den allmänna hushållningens område, alltså i ekonomiska och administrativa frågor, tillföll konungen och hans rådgivare i statsrådet. Den dömande makten tillhörde en numera självständig högsta domstol, där dock kungen hade två röster. Beskattningsmakten och kontrollmakten, i form av bl.a. konstitutionsutskottet, justitieombudsmannen, riksdagsrevisorerna och opinionsnämnden, granskade kungens, myndigheternas och domstolarnas maktutövning.131 Sedan regeringsformen antagits tillsattes 1811 en lagkommitté, som skulle lämna förslag till nya lagar i stället för 1734 års lag. År 1815 lade kommittén fram ett förslag om att fler hovrätter skulle inrättas samt att lagmans- och kämnärsrätterna skulle avskaffas, men detta förslag blev 130 Konstitutionsutskottets memorial 1809 i Sveriges konstitutionella urkunder, Stockholm: SNS, 1999, s. 183 ff. 131 Se t.ex. Martin Sunnqvist, Konstitutionellt kritiskt dömande. Förändringen av nordiska domares attityder under två sekel, Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2014 (cit. 2014a), s. 111 ff. 74 Maktdelning och maktbalans
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=