hovrätterna under 1700-talet, högsta domstolens tillkomst hovrättens sigill.113 Som kommer att framgå nedan fick denna ceremoni stor betydelse för Skånska hovrättens invigningsceremoni, och salens utsmyckningmed blått kläde och guldkronor återkom i stora sessionsrummet i Stora Kronohuset i Kristianstad. Den högsta instansen för tvistemål och brottmål, Högsta domstolen, tillkom 1789. Den högsta domsmakten hade tidigare utövats av kungen i riksrådet. Under 1600-talets senare decennier utvecklades olika avdelningar av riksrådet, något som grundlagsfästes genom 1720 års regeringsform. Den dömande avdelningen av riksrådet kallades Justitierevisionen.114 Beredningen av målen hanterades av Nedre justitierevisionen, som utvecklades till en självständig myndighet som fanns till 1972 innan den inordnades i Högsta domstolen som dess kansli.115 Titeln revisionssekreterare ändrades inte till justitiesekreterare förrän per den 1 januari 2011.116 När Högsta domstolen inrättades av Gustav III kan det på papperet se ut som att han stärkte domarnas oavhängighet genom att inrätta en särskild domstol. Han hade emellertid personligen hållit räfst med Göta hovrätt till följd av enmutskandal där,117 och en bakgrund till inrättandet västra sida; stånddrabantsalen på östra sidan utgjorde hälften av nuvarande Vita havet på tredje våningen i Stockholms slott och fungerade som ceremoni- och festsal (se Bo Vahlne, Frihetstidens inredningar på Stockholms slott. Om bekvämlighetens och skönhetens nivåer, Skrifter från Kungl. Husgerådskammaren 12, Stockholm: Balkong förlag, 2012, s. 316 ff. och 542). Att Ehrensvärd skriver att ”Lifdrabanterne voro upstälde i lifdrabantssalen, hofstaten i Kongl. M:ts matsal, stånddrabanterne ifrån stånddrabantssalen, så långt de i trappan räcka…” (s. 59) ger också stöd för att det var denna sal, eftersom processionen påbörjades från ”konungens rum utföre stora trappan öfver inre borggården til salen” (s. 60) och att ”ingången var ifrån drotningens stora trappa och de andra dörrarna tilslutna” (s. 58). Processionen bör alltså ha gått från Gustav III:s paradsängkammare via matsalen (nuvarande konseljsalen) och kungens livdrabantsal över borggården från väster till öster och in till drottningens stånddrabantsal.Tronenvarplacerad vid den nu rivna väggen mot drottningens matsal (se Tandefelt 2008 s. 183 f. jämförda med s. 165). 113 Tandefelt 2008 s. 161 ff. 114 Birger Wedberg, Konungens högsta domstol 1789-1809, Stockholm: Norstedts, 1922, s. 1 ff. 115 Sara Falk, ”Några anteckningar vid nedre justitierevisionens upphörande” i Svensk Juristtidning 1973 s. 1 ff. 116 SFS2010:1800. 117 Bendz 1935 s. 212 ff.; Franzén 2016 s. 44; Kenneth Awebro, Gustaf III:s räfst med ämbetsmännen 1772–1779. Aktionerna mot landshövdingarna och Göta hovrätt, Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1977. 65
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=