häradsvapen och häradsfanor De fanor som togs fram under det karolinska enväldets tid hade guvernören över Skåne, greve Magnus Stenbock som initiativtagare. År 1711 beställde Stenbock 46 fanor, två för varje härad i Skåne. Dessa skulle användas som samlande symbol och ytterligare stärka böndernas lojalitet med Sverige. Fanorna var randiga med en kanton högst upp invid fanstången, och på ena sidan fanns i kantonen Karl XII:s krönta namnchiffer och på andra sidan häradsvapnet. Det fanns också en vers för varje härad, med innehåll som påminde om lojaliteten med Karl XII eller om motståndskraft mot fienden. En särskild skatt togs ut av bönderna för att finansiera fanorna.94 Fanorna skulle för varje härad förvaras i den kyrka som låg mitt i häradet, men en del av dem flyttades sedan till Tyghuset i Malmö. Andra fanns kvar i kyrkorna och skickades 1808 till Stockholm för att förvaras i Riddarholmskyrkan. Den hade då upphört att vara församlingskyrka.95 Troligen finns endast två av dessa fanor bevarade, de för Östra Göinge96 och Ljunits härader, nu i Livrustkammaren.97 Inför bondetåget 1914 togs nya fanor fram. Man utgick då från text och bilder i en artikel av Anders Thiset om de skånska häradsvapnen under den danska tiden98 och bekymrade sig inte om att vissa hade fått nytt utseende i mellantiden. T.ex. hade Norra Åsbo ursprungligen en vänstervänd halv åsna och Södra Åsbo en på mark gående åsna. Uppenbarligen hade man kopplat samman häradsnamnet med åsnor i stället för med Söderåsen. Under 1600-talets andra hälft tog häradshövdingen Bartolomeus Ment fram nya sigill, ett med åsnans framdel för Norra Åsbo och åsnans bakdel för Södra Åsbo. Detta väckte senare en hel del missnöje ihäraderna, och bönderna besvärade sig hos konungen 1731 och ville 94 Torsten Nilson, ”Bondetåg och Stenbocksfanor” i Saxo. Kulturhistorisk årsbok för Skåneland 1995 s. 75 ff. 95 Martin Olsson, Riddarholmskyrkan I. Byggnadshistoria, Stockholm 1928, i Sigurd Curman och Johnny Roosval (utg.), Sveriges kyrkor. Konsthistoriskt inventarium. Stockholms kyrkor bd II hft. 1, s. 20 96 Livrustkammaren föremålsnummer 16755_LRK. ( https://samlingar.shm.se/object/ F23B2 D0C-1626-4768-9444-B6141D5B96B0; https://www.europeana. eu/da/item/2064105/ Museu_ProvidedCHO_Livrustkammaren_53321 ) 97 Nilson 1995. 98 Anders Thiset, ”Skaanske By- og Herredsvaaben i den danske Tid” i Historisk Tidskrift för Skåneland, bd 1, 1903, s. 333 ff. 59
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=