epilog: rättsstaten och domarrollen ding i Askim. I Amalthea-målet ville han utnyttja den då ganska nya möjligheten att hålla muntligt förhör i hovrätten, och som häradshövding tolkade han 1734 års rättegångsbalk på 1920-talet i ljuset av tankarna bakom den rättegångsbalk som så småningom skulle börja gälla 1948. Justitieombudsmannen inspekterade domstolen och yttrade: ”Det slog mig genast med vilket levande intresse förhandlingarna från ordförandestolen leddes, ett intresse som hade förmåga att sprida sig ej blott till envar av nämndens ledamöter utan jämväl till parter och ombud. Att en tingsordning sådan som den, vilken vunnit tillämpning i Askimsdomsagan, borde vara ägnad att lyfta handläggningen upp på ett högre plan än det vanliga syntes mig otvivelaktigt. Bestämmelser i 1734 års lag, genom långa tiders praxis bragta ur funktion, hade åter fått liv och kommit till sin ursprungliga rätt.”1075 ”En god och beskedlig domare är bättre än god lag, ty han kan alltid laga efter lägligheten.” Så heter det i den åttonde domarregeln. Schlyter sade i sitt tacktal till medarbetarna i Askim att han var nöjd ”om I viljen erkänna att jag alltid sökt sätta sanningens efterforskande och en rättvis dom framför former och reglementen och även sökt lära bort en mänsklig syn på rättskipningen”.1076 På detta sätt samverkar lagens generellt tilllämpliga regelverk med domarens blick för det rätta i det enskilda fallet. Men för att domaren ska kunna vara domare fullt ut krävs oavhängighet. Oavhängigheten måste finnas i flera former. Det måste finnas en individuell oavhängighet i förhållande till övriga domare vid domstolen – en domare i en kollegial domstol måste vara fri att yttra sin självständiga mening ommålens handläggning och hur de ska avgöras. Det måste finnas en inre övertygelse om oavhängighet i förhållande till parter, media och andra externa aktörer – en domare kan inte låta dömandet påverkas av rädsla eller strävan efter anseende. Det måste finnas en institutionell oavhängighet i form av oavsättlighet för domare, finansiell stabilitet för domstolarna och frihet från underordning i förhållande till regering och myndigheter. Vad oavhängigheten innebär finns preciserat både i internationella dokument och i de dokument om ’god domarsed’ 1075 Svensk Juristtidning 1925 s. 77. 1076 Tackbrev till Askimsrätten sept. 1929. RA: Karl Schlyters arkiv, vol. 35 Korrespondens. 519
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=