epilog: rättsstaten och domarrollen talets europeiska processreformer och utgjorde ett kännetecken på en modern process. Men under de senaste decennierna har muntligheten i överrätt inskränkts, och prövningstillstånden har blivit ett allt effektivare hinder för främst tvistemålen att bli prövade i hovrätten. Alltsedan efterkrigstiden har jämlikhets- och jämställdhetsfrågorna varit i fokus. Domarkarriären öppnades för kvinnor 1945, och det innebar att det tog ett tjugotal år innan de första kvinnliga hovrättsråden utsågs och ytterligare drygt fyrtio år innan Eva Wendel Rosberg som första kvinna utnämndes till hovrättslagman. Men den kanske viktigaste förändringen under hovrättens malmöperiod är den tekniska utvecklingen. På ett halvt sekel har hovrätten gått från gula blyertspennor till digitala ”paddor”. Från pappersakter till digitala tryck. Då är det viktigt att erinra sig det historiska perspektivet. Och påminnas om dels de regionala förhållanden under vilka de anställda i Skånska hovrätten har verkat i två sekler, dels den kontinuitet som finns i domarens främsta uppgift: att upprätthålla rättsstaten. Vid inrättandet av Hovrätten över Skåne och Blekinge angav Karl XIV Johan som ett av skälen allmänhetens behov av att ha nära tillgång till överinstansen. I sitt tal vid invigningsceremonin hänvisade han till maktdelningsläran och slog fast att den dömande makten var avskild från den lagstiftande och den verkställande, i syfte att människornas rättigheter skulle kunna upprätthållas. Även om själva inrättandet av hovrätten var delvis okonstitutionellt till sitt förfarande, syftade det till att stärka ett annat konstitutionellt intresse, nämligen tillgången till domstolarna. Det syftade också till att stärka den enskildes rättssäkerhet. Det är här fråga om den rättssäkerhet som lagens öga utgjorde en metafor för, den konstitutionella rättsstatens rättssäkerhet. Lagens öga var på 1820-talet en levande metafor. På 1830-talet gjorde den tyske rättsvetenskapsmannen Robert von Mohl rättsstatsbegreppet känt. Han utgick från att samhället bestod av individer som hade bildat staten för att skydda sina individuella rättigheter. Staten skulle å ena sidan inte ingripa i en individs rättigheter men å andra sidan skydda individens rättigheter mot intrång från andra individer. Här uppkommer förstås besvärliga gränsdragningsproblem när olika individers rättigheter och skyldigheter 517
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=