bakgrund I Polen uppträdde ett socialkonservativt parti med beteckningen Lag och Rättvisa som allt tydligare markerade en politisering av de polska domstolarna och en brist på respekt för rättsstatliga principer. Motsvarande utveckling har noterats i Ungern. Europaparlamentet initierade 2018 ett förfarande mot Ungern med hänvisning till misstänkta brott mot EU:s värderingar ochEU-domstolen har under 2020 fällt Ungern i fyra överträdelseärenden rörande civilsamhällsorganisationer, högre utbildning och flyktingar. År 2021 dömde EU-domstolen Polen att böta 10 miljoner kr om dagen så länge en disciplinnämnd för domare finns kvar, en nämnd som är en av anledningarna att ifrågasätta om skyddet för de polska domarnas oavhängighet längre upprätthålls. Den svenska rättspolitiska synen på domstolarna på 2010-talet präglades av en alltmer polariserad diskussion om lag och ordning, där de borgerliga partierna starkt betonat rättsstaten medan vänsterpartierna liksom tidigare är tveksamma till att ge domstolarna mer makt. Nationella – ja t.o.m. nationalistiska särdrag har blivit allt tydligare. Skärpning av straffskalorna för olika brott har generellt varit i politikens fokus. Politiska krav på strängare straff överensstämmer inte alltid med domstolarnas syn på brottslighetens straffvärde. 501
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=