mot ett nytt millenium: europeisering och digitalisering: 1990–2009 Hovrättens främsta uppgift blev att kontrollera om de tingsrättsavgöranden somöverklagas är riktiga och vid behov rätta till eventuella felaktigheter. För den som följt hovrättens historia innebar EMRi någon mening en återgång till tiden före 1948. I stället för att vid förhandlingen i hovrätten få målen upplästa genom protokollen från underrätten spelades nu videoinspelningarna från huvudförhandlingen i tingsrätten upp inför hovrätten. Det kunde uppfattas som ett steg tillbaka. Muntlighetsprincipen som var så viktig 1948 hade nu av effektivitets- och kostnadsskäl fått offras. Ett allt större problem hade efter hand blivit parts eller vittnes utevaro. Det hade bidragit till besvärliga balansproblem. Ett annat synsätt är att hovrätten numera överprövar tingsrättens avgörande i stället för att ompröva bevisningen något som tidigare ofta blev fallet när parter eller vittnen av olika anledningar lämnade andra uppgifter i hovrätten än de som de lämnat i tingsrätten. Ett av periodens mest tragiska och samtidigt juridiskt intressanta mål var det s.k. Rödebymålet, som avgjordes i Blekinge tingsrätt i Karlskrona 2008. Flera komplicerade juridiska frågor var i fokus i detta mål, den viktigaste var om den tilltalade varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt kan ha förelegat. I målet aktualiserades också frågor om nödvärn och om förutsättningarna för att förklara tilltalad fri från påföljd.1063 Den dömde gärningsmannen bodde på en enslig gård ca en halv mil utanför Rödeby i östra Blekinge. Han och hans familj hade under lång tid varit utsatta för grova trakasserier från ungdomar och kände sig hotade. På kvällen den 5 oktober 2007 blev gärningsmannens son angripen och han hade då slagit tillbaka mot en i ett gäng ungdomar. Sent på kvällen begav sig sex av dem på mopeder till gärningsmannens hus för att tala 1063 RH2008:90. 494 Uppmärksammat rättsfall: Det s.k. Rödebymålet 2008
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=