mot ett nytt millenium: europeisering och digitalisering: 1990–2009 meriter och cv:n hade nya kvaliteter som inte fanns representerade när de startade sin domarutbildning. På grund av ökad måltillströmning inrättades redan under Björn Kjellin en extra fjärde avdelning med Lennart Wastesson som lagman. Den avdelningen fick hålla till i provisoriska lokaler på Grynbodgatan, medan de övriga tre avdelningarna satt kvar i det Callmanderska huset. Avdelning 1var presidentens avdelning. Då Kjellin endast i begränsad omfattning deltog i den dömande verksamheten var hovrättsrådet Per Ryding förordnad att som vice ordförande fungera som lagman där. När tingsrätternas ledare i samband med domstolsreformen 1970 fick titeln lagman justerades lagmanstitulaturen i hovrätten från lagman till hovrättslagman. År 1977, då hovrättsbyggnaden på Västergatan stod färdig och Tore Landahl blev president, ledde presidenten fortfarande den första avdelningen. På andra avdelningen var Trygve Hellners lagman (utnämnd 1977), på tredje Herman Schunnesson och sedan Erland Aspelin (utnämnd 1982), på fjärde Carl Johan Cosmo (utnämnd 1976) och på femte Jan Erik Elliot (tillförordnad 1976 och utnämnd 1982).1026 Det som karakteriserade efterkrigstidens hovrättslagmän var deras omfattande lagstiftningsinsatser. Hellners hade vid utnämningen deltagit i beredningen av förvaltningslagen, varit expert i invandrarutredningen 1969 och sekreterare i köplagsutredningen 1971. Aspelin hade varit ordförande i utredningen om dödsbegreppet, TV-övervakningsutredningen, transplantationsutredningen, ungdomsbrottskommittén samt sakkunnig och expert i flera utredningar. Efter cirka 20 år flyttade polisen till egna lokaler på Porslinsgatan, och då gjordes en omfattande renovering och ombyggnad av huset på Västergatan. Den stod färdig 1996 med nya sessionssalar. Under ombyggnads1026 Sveriges statskalender 1977–1987. 467 Hovrättsavdelningarna som grevskap i hovrättens hierarki
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=